Digitaliseringen är en omtvistad fråga bland förskollärarna. Här är några av de hundratals svar vi fick i vår enkät som 1 511 förskollärare svarade på.

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. "Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera," säger hon.

På Snurrans förskola i Malmö satsar förskollärarna på utepedagogik där barnen får använda sina kroppar och alla sina sinnen. – När det gäller det digitala så avstår vi helst, säger förskolläraren Pernilla Wemmenhed.

Svenska elever läser sämre, enligt en ny studie. De greppar inte tidshopp eller växlande berättarperspektiv – och har svårt att förstå att handlingen är påhittad, säger ungdomsförfattaren Johanna Lindbäck.

Förskollärarna i Södertälje har prisats för sin digitala undervisning. Tekniken ger barnen stora möjligheter att utforska och vara kreativa, anser de tre förskollärarna.

Läsförmågan hos svenska tioåringar har försämrats de senaste fem åren. Samma utveckling syns i hela Europa, enligt den internationella mätningen Pirls. I Sverige är det framför allt barn med mindre hemresurser och som inte talar svenska i hemmet som presterar sämre.

Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats tydlig, enligt den globala studien Pirls. Särskilt bekymmersamt är att skillnaden mellan elevgrupper ökar, enligt Skolverket. "Det är oroväckande att vi har fler elever som är under låg nivå," säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Svenska tioåringar har blivit sämre på att läsa.Det visar den internationella studien PIRLS 2021 som mäter fjärdeklassares läsförståelse.– Vi riskerar se en generation av funktionella analfabeter i Sverige, säger skolminister Lotta Edholm (L). 2001 presterade Sverige bäst av alla deltagande länder.

Malin Gummesson har alltid vetat att hon vill arbeta med barn och i Vireda förskola känner hon sig hemma. Vinnaren av priset Årets förskolekraft har en stark tilltro till barnens förmåga och till gemenskapen bland kollegorna.

Förskolan ska vara barnens plats, en plats där deras tankar, idéer och kunskaper tas till vara. Deras röster ska höras och genomsyra allt vi gör i utbildningen. Men hur kan vi arbeta med de yngsta barnens uttryckssätt och det multimodala berättandet från grunden? Det skriver Sofie Källhage och Josefin Malm, förskollärare och pedagogistor.

När treåringarna blev fascinerade av populärkultur så hakade pedagogerna på. Nu har barnens berättelser inslag av såväl Skye och Pippi Långstrump som emojis. ”Tanken är att barnen ska möta varje berättelse flera gånger, på olika sätt”, säger förskol-läraren Marlene Gustafsson i förskolan HallonEtt.