Regeringen går inte vidare med Skolverkets förslag till ny digitaliseringsstrategi och kritiserar myndigheten för att inte ha lyssnat på experter. ”Forskning visar att det inte finns en entydig slutsats om hur digitalisering påverkar”, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Altinget.

Rekryteringsprocessen av skolchef är nu avslutad. Vi är glada att hälsa Ulrika Eriksson välkommen till kommunen och sitt nya uppdrag som skolchef.

Svenska fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar ökar. Det visar resultatet av PIRLS 2021. "Det här är ett oerhört oroväckande resultat, vi som kunskapsnation måste vända kurvan", säger Per Kornhall, Läromedelsförfattarna.

Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats märkbart, enligt den globala studien Pirls. Sannolikt har pandemin påverkat resultatet, och framför allt för elever som behöver mer stöd.

Fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan eleverna ökar. Elever från resursstarka hem ligger på samma nivå som den förra mätningen 2016, medan resultaten sjunker bland resurssvaga elever.

Svenska elever i åk 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. Resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad. (pdf).

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker.

Det finns elever som vädjar till läraren att inte förstöra deras framtid genom att ge dem ett lågt betyg. Det förekommer också rena hot, skriver läraren Rickard Öhman.

Regeringen sätter stopp för Skolverkets digitala strategi, efter att flera tunga remissinstanser pekat på vetenskapliga brister i materialet. Forskare på Karolinska institutet vill i stället att lärare ska utbildas för att bäst undervisa barnen i specifika ämnen.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Finns det regionala skillnader i barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor får svar i rapporten. (pdf)