I uteköket på gården blandas kottsoppa efter recept, med decilitermått och ingredienser som fyra kottar och fem pinnar. På promenaden blir ett brunnslock en cirkel och vid frukostbordet hemma konstaterar ett barn att grannens hus är en rektangel. På Grankullens förskola har matematiken blivit något som barn och pedagoger upptäcker tillsammans i vardagen.

Hur kan skolor bli bättre på att identifiera elever som visar indikation på särskild begåvning? Kristina Haage Ekelund, speciallärare på Hisingstorpsskolan och Åsa Berglund, speciallärare på Hagabodaskolan har gjort en studie som bidrar med kunskap om frågor och material som kan användas i kartläggningsarbetet.

Arbetet med Före Bornholmsmodellen i Jönköpings kommuns förskolor har följts upp i en ny rapport. Rapporten visar att modellen kan stärka barns språkliga medvetenhet, men också att tydlig ledning, kollegialt lärande, systematik och uppföljning är viktigt för att arbetet ska bli hållbart över tid.

Hur jämställda är vi egentligen? I det här avsnittet möter vi en förskola som valde att sluta gissa och börja undersöka. Genom att kartlägga barns rörelsemönster och pedagogernas bemötande blev det tydligt att verkligheten inte alltid stämmer överens med våra egna föreställningar. Vi pratar om varför jämställdhet kräver mer än goda ambitioner, och om varje…

I detta avsnitt utforskar Stina med gästen verksamhetsutvecklaren Anna Ståby varför demokratiska värderingar är avgörande i modernt ledarskap – vad som händer när de saknas, och varför demokrati är en färdighet som chefer aktivt behöver träna på. Samtalet knyter an till forskning, praktiska exempel och hur detta kan integreras i chefsutbildning. (webbradio)

Hur skapar vi läsundervisning som väcker engagemang och ger eleverna goda förutsättningar att lyckas? Det är en av frågorna som behandlas i två nya avsnitt i UR:s serie Lyckas i klassrummet – mellanstadiet.

Större trygghet och bättre struktur – det upplever både personal, barn och vårdnadshavare sedan introduktionen på bland annat Brages förskola uppdaterats.

Hur gör man självständig läsning till en lustfylld del av vardagen? Och hur tar man steget från läslust till skrivmotivation? På Karl Johansskolan har en panda och ett skolmysterium visat vägen.

På Gottorpsskolan har högstadieeleverna i franska inte bara hittat studiero, de har också vunnit språktävlingen Ilcompetition. Nu berättar franskläraren om grunden med starka relationer, glosutmaningar och modet att stänga läroboken.

Inför nästa mandatperiod vill Sveriges skolledare att Malmös politiker ser över skolledarnas uppdrag, säkerställer nödvändiga stödfunktioner och tar tillvara skolledarnas erfarenheter när beslut om ekonomi och organisation fattas. Pisa-resultaten får inte bara leda till nya krav. Ska resultaten förändras måste de som leder förändringen få rätt förutsättningar, skriver Birgitta Liljefjord, ordförande Sveriges skolledare Malmö.

Det allra viktigaste vi kan göra för våra förskolebarn och kommande grundskole- och gymnasieelever, är att ge dem möjligheter att utveckla rikt språk i förskolan. Det skriver Sara Dalgren, , lärare i förskola och pedagogisk handledare. I debatten om Pisa-raset lyfter hon lyfter två åtgärder för att göra arbetet möjligt.