AI-ångest, trygghetstörst och jakt på ett jobb som faktiskt finns kvar om tio år. När tre av fyra unga känner sig stressade över framtidens arbetsliv väljer allt fler bort teoretiska program. Det visar årets ungdomsbarometer. ”Unga själva trendspanar kring att praktiska yrken kan få ett uppsving”, säger Henrik Jodén på Ungdomsbarometern.

Pärmar fylls, system förändras och krav kommer och går. Men i slutändan är det arbetet med eleverna som stannar kvar, skriver yrkesläraren Hans Kristiansson, som snart går i pension.

Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla. Bakom framgången står Ifous program ”Språkutvecklande förskola”. Det skriver Sara Djurberg i en krönika.

Klassrummet är snart den enda plats där vi träffas naturligt och där vi tvingas att vara människor bland människor. Vi behöver ögonkontakten, vår förmåga att lyssna och språk som gör livet rikt på möjligheter att uttrycka sig, skriva, berätta, tänka och klura, skriver krönikören Anne-Marie Körling.

Att ha dålig språkutveckling vid skolstart kan få allvarliga konsekvenser, och ett otillräckligt ordförråd redan från början hänger dessutom ofta kvar upp i åren. "Gapet mellan elever tenderar att öka vilket är oroväckande", säger Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Fattigt ordförråd, problem med uttal och berättande, och svåra att förstå. 66 procent av alla lärare i förskolan som har svarat på vår enkät tycker att barnens språk har försämrats. Ett larm att ta på största allvar, enligt forskare.

I debattartikeln ”Staten behöver återreglera skolan – undervisningstiden är bara början” sätter Marcus Larsson fingret på en nödvändig kursändring. Som skolledare bör vi inte bara acceptera denna återreglering, vi bör aktivt driva på den. Även när det gäller lärares arbetstid och läroplanernas innehåll, skriver Erik Håkansson, biträdande rektor på Danderyds gymnasium. 

Rickard Öhman vill att Sveriges Lärare ska inkludera obehöriga. Anna Olskog svarar att det är fel väg att gå.”Grundproblemet kvarstår: vad gör vi med den stora grupp obehöriga som redan finns i skolan?”, skriver läraren Rickard Öhman i sin slutreplik.

45 prosent av kommunepolitikerne vil beholde dagens lærernorm. Uten den tror mange på kutt i skolene. Likevel vil KS endre ordningen – og Utdanningsforbundet advarer.

Juks ved bruk av kunstig intelligens er et økende problem på norske skoler. Høyre foreslår at eksamener på grunnskole og videregående gjennomføres uten tilgang til hjelpemidler.

Flere og flere kommuner indgår forpligtende aftaler om skolebaseret læreruddannelse. Både kommuner, lærerstuderende og professionshøjskoler ser muligheder i kombinationen.