De flesta regioner och var sjätte kommun räknar med underskott i år och ytterligare försämringar väntar 2024, på grund av kostnadsökningar som beror på inflationen. Det kommer att bli nödvändigt med effektiviseringar, besparingar eller skattehöjningar eller att verksamheter som skolor behöver stängas, enligt SKR.

Det rödgröna styret i Stockholms stad skjuter till 102 miljoner kronor till skolan, efter massiv kritik från lärare, rektorer och facket.

I slutet av april blev det känt att regeringen tillfälligt kortar universitetsstyrelsernas mandatperioder för är att öka den säkerhetspolitiska kompetensen bland styrelsernas ledamöter. Beslutet har mötts av skarp kritik, vilket har att göra med att universiteten och högskolorna misstror vad regeringens avsikter är, menar Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach.  

En elev på en gymnasieskola i Skåne ska få 250 000 kronor i ersättning av kommunen efter att ha utsatts för sexuella trakasserier av en lärare, det har Diskrimineringsombudsmannen beslutat. Läraren ska under flera år ha skickat meddelanden, bilder och filmer med sexuellt innehåll till eleven.  

Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats märkbart, enligt den globala studien Pirls. Sannolikt har pandemin påverkat resultatet, och framför allt för elever som behöver mer stöd.

Idrottslärarna på Polhemskolan i Lund vill få in psykisk hälsa i styrdokumenten. Den psykiska ohälsan bland unga breder ut sig som en löpeld och ökade kunskaper kan förändra hela samhället. Därför har de dragit i gång projektet ”Dansa för livet” på gymnasieskolan.

Fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan eleverna ökar. Men svenska elever ligger fortfarande över genomsnittet i OECD-länderna. Det visar den internationella Pirls-undersökningen som mäter nio- och tioåringars läsförmåga. Studien genomförs vart femte år.

Att lärarna är legitimerade spelar större roll för elevernas betyg i matematik än i svenska. Det visar en gigantisk undersökning genomförd av tre pedagogikforskare.

Mängdläran infördes 1969 för att svenska elever var dåliga i matematik. Några år senare rensades den bort ur skolböckerna för att eleverna blev ännu sämre.

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. "Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept, säger Anita Norlund," professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.