Barn ska inte behöva resa miltals över kommungränser varje dag för att gå en gymnasieutbildning som finns på hemorten. Systemet »fritt sök« hindrar elever från att gå i skolan där de bor och tvingar dem att studera där de inte vill studera, skriver Liv Beckström på ledarplats.
Handelshögskolan funderar på inträdesprov i stället för gymnasiebetyg som inträdeskrav. Anledningen är kritik mot skolor som sätter glädjebetyg och på Linköpings universitet märks kunskapsbristen av. "Jag tror betygsinflation kan spela en viss roll", säger rektorn Jan-Ingvar Jönsson.
Uppsala universitet går mot trenden och har tagit ett kliv uppåt på en lista över världens universitet. Svenska universitet har tappat sammanlagt 65 placeringar på rankningen från Center for World University Rankings. "Det är roligt att vi får synliggjort att Uppsala universitet har väldigt bra forskning och undervisning", säger rektor Anders Hagfeldt.
I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om överlämningen till skolan. Vilken information förväntar sig förskoleklassen av oss? Hur ska vi göra överlämningen på ett bra sätt? (webb-radio)
Regeringen går inte vidare med Skolverkets förslag till ny digitaliseringsstrategi och kritiserar myndigheten för att inte ha lyssnat på experter. ”Forskning visar att det inte finns en entydig slutsats om hur digitalisering påverkar”, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Altinget.
Svenska fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar ökar. Det visar resultatet av PIRLS 2021. "Det här är ett oerhört oroväckande resultat, vi som kunskapsnation måste vända kurvan", säger Per Kornhall, Läromedelsförfattarna.
Den nya Pirls-mätningen visar att läsförmågan hos svenska tioåringar har försämrats sedan senaste mätningen för fem år sedan. Men det gäller även de nordiska länderna och snittet i OECD. "Så försämringen vi ser i Sverige ser vi också i andra deltagande länder", säger Skolverkets Peter Fredriksson.
Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats märkbart, enligt den globala studien Pirls. Sannolikt har pandemin påverkat resultatet, och framför allt för elever som behöver mer stöd.
Fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan eleverna ökar. Elever från resursstarka hem ligger på samma nivå som den förra mätningen 2016, medan resultaten sjunker bland resurssvaga elever.
Svenska elever i åk 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. Resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad. (pdf).