Förskoleupproret har alltsedan starten för tio år sedan tagit del av historier om den rådande tystnadskulturen. Förskolläraren Anki Jansson berättar att många av rädsla inte ens vågar skriva öppet på gruppens Facebooksida utan vill förbli anonyma.

"Hon hotade även att sparka mig. Men gör det då, sa jag, jag tar inte tillbaka ett enda ord. Jag tror att de satte i system sedan att bara anställa unga och oerfarna". Anonyma röster från förskolan berättar:

Nästan hälften av gymnasieeleverna underkändes på det nationella provet i Matematik 1A våren 2022. Men när det var dags att sätta kursbetyg hade en lika hög ­andel höjts igen.

Numera förväntas förskollärare bidra till att sprida sin förskolas goda rykte. Kan det vara en av orsakerna till att tystnadskulturen breder ut sig i förskolan? undrar redaktör Sara Djurberg.

Jag har mer än en gång hört lärare klaga på provens utformning. Det är för mycket faktakunskaper, det är för lite faktakunskaper, det är fel faktakunskaper, skriver vår krönikör Anna Persson.

De nationella proven uppfyller inte kraven på ett provinstrument som ska styra betygssättningen, menar forskaren Alli Klapp.

Betyget på det nationella läsprovet i årskurs nio rasar och ledde till de sämsta slutbetygen i svenska på nio år. "Provet mäter inte läsförståelse på ett bra sätt", säger svenskläraren Sven Janbrink.

Sekretessen hindrar en konstruktiv diskussion om de nationella proven, enligt skolchefen Johan Kant som menar att flera prov är direkt olämpliga.

När NP-betyg och ämnesbetyg skiljer sig är det provresultatet som är missvisande, anser många lärare. "I stället för att ställa betygen mot varandra, kan man titta på hur eleven klarat enskilda delar på provet för att se var skillnaden ligger", säger forskaren Anders Jönsson.

Allt färre gymnasieskolor använder de nationella prov som inte längre är obligatoriska. I Svenska 1 har antalet beställda prov minskat med 26 procent. Samtidigt får 42 procent av de elever som fortfarande skriver det högre kursbetyg än vad de presterat på provet.

Frihedsforsøgskommunen Esbjerg har forkortet skoledagen og indført mange to-lærer-timer. Men nu skal der spares, og i modsætning til resten af landet er der i frihedskommunerne ikke krav om, at sparede timer skal bruges i skolen.

Historielærere skal fra næste skoleår pålægges at undervise elever i Holocaust, viser høringsudkast.