Frågan om handskrift väcker känslor bland lärare. Här är några av de hundratals kommentarer vi fått in via vår enkät som besvarades av totalt 2 000 lärare.
Maria Palmgren är övertygad om att barn i lågstadiet lär sig bättre utan paddor och datorer. "Att lära sig skriva för hand är som ett hantverk, det tar tid. Men barnen blir både överlyckliga och stolta när de väl har lärt sig", säger hon.
Idealet är att hitta en balans mellan dator och penna. Men alla är inte överens om hur denna balans ska se ut. Eller hur man når dit. "Jag tycker ändå att skolan blivit bättre", säger läraren och bloggaren Johan Lindström.
Håkan Danielsson, gymnasielärare i historia på anrika Katedralskolan i Lund, tog till sist ett radikalt beslut: alla datorer skulle bort under hans föreläsningar. Effekten? Bättre studieresultat – i synnerhet för de svagaste eleverna.
Det var skolan där traditionella läromedel betraktades som förlegade och där pennor inte skulle behövas i framtiden. Drygt tio senare har Tegelhagens skola i Sollentuna kvar både läroböcker och pennor – men de första åren i skolan skriver barnen bara på paddan.
Ibland verkar det som att färdighetsträningen och nötandet hoppas över i skolan av rädsla för att det ska döda barnens lust att lära, skriver redaktionschefen Hampus Jarnlo.
Eleverne har tilsyneladende haft vidt forskellig tid til den nationale overgangstest i læsning. I hvert fald hvis man skal tro registreringerne i testen. Det skaber usikkerhed, siger læservejleder, som også savner klarhed over elevernes svar.
Två år har gått sedan mordet på Adriana utanför en snabbmatsrestaurang i Botkyrka. På skolan, där hon idag skulle ha gått i nian, försöker man fortfarande bearbeta traumat. Kuratorn Sabrin Cherif har hållit i samtalscirklar för elever som behövt det.