En ny studie visar på fyra vanliga roller som barnen ges, och tar, i fritidshemmet utifrån det centrala innehållet lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Dessa roller kan vara både identitetsstärkande och ge barnen värdefull kunskap för att möta framtida utmaningar.

Frågan är om universitetens regelverk kring avhandlingar är tillräckligt flexibla för att ringa in relevant vetenskaplig kvalitet. Det skriver professor Nils Hansson.

Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag. Vi kan trösta, mata, leka, byta blöjor, gå ut i snön, gå ut i skogen. Allt vi gör med barnen kan vi göra med de gamla, skriver Eva…

Barn börjar grundskolan utan att kunna svenska – trots flera år i förskolan. Nu vill regeringen införa obligatorisk språkscreening av de yngsta.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit del av promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga (U2025/02404) och lämnar härmed sitt remissvar avseende de förslag som presenteras i promemorian.

Political correspondent Alexandra Topping and special educational needs student Jake with his mum, Laura, explore the government’s controversial plans for reform. (webbradio)

Eleverne føler sig presset af andre elever til at bruge kunstig intelligens for at følge med i karakterræset, beretter de.

Om vi vill förbättra skolans villkor för alla elever, oavsett huvudman, behöver vi föra samtalet med precision, respekt och korrekta fakta, skriver Anna Stenlund, vd och skolchef för Språkskolan i en replik på en debattartikel från Vänsterpartiet.

I Petra Lindberg Hulténs klassrum finns det plats för både Göteborgsoperan, Folkteatern och Hagabion. Genom att ta med sina elever ut på stan och få riktiga kulturupplevelser väcker hon deras intresse för det tyska språket och kulturen.

När grupperna är stora, akustiken hård, planeringstiden kort och ställtiden obefintlig, då är det eleverna med störst behov av reglering som drabbas först, skriver musikläraren Karin Hassle.

”Jag var aldrig bra på matte” eller ”matte var verkligen inget för mig”. Dessa kommentarer fälls med ett oskyldigt leende vid middagsbordet, ibland till och med stolthet. Men för barnet som hör detta får orden konsekvenser, skriver debattören.

I ett samhälle där snabbhet och effektivitet blivit mått på framgång riskerar långsamhet att uppfattas som ett problem. Men när alla förväntas hålla samma tempo uppstår nya orättvisor. Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.