Socialdemokraterna vill göra det möjligt för kommuner att tvångsförvalta förskolor med allvarliga brister, säger Magdalena Andersson (S), under en pressträff.
Man stannar länge, trivs med kollegorna och uppskattar friheten i yrket. Ändå gnager en missnöjdhet: lönen. En ny rapport från Folkbildningsrådet visar att folkhögskollärare i stort är nöjda med sitt arbete, men kritiska till låga löner och osäkra anställningar.
Under tisdagen presenterade statsminister Ulf Kristersson flera lagförslag som berör barn och ungdomar. Till nästa läsår vill regeringen införa ett nationellt mobilförbud i skolan. "Regeringen har tagit upp kampen mot skärmarna", säger statsministern.
Vad gör det med vår samhällssyn, vår demokrati, vår mänsklighet – när vi behandlar barn med svårigheter som ett problem att disciplinera, snarare än som individer att stötta?, frågar sig Micaela Annas i en replik till Moderaterna.
Att elever ska lyssna på läraren, oavsett om undervisningen är relevant och intressant eller inte, är i min mening auktoritärt, skriver Torbjörn Hanö i en slutreplik till Linnea Lindquist.
Likvärdigheten har inte förbättrats och skolresultaten sjunker för elever med svensk bakgrund och för flickor. Det visar en ny rapport från Skolverket. "Det går åt helt fel håll och det kan vi inte vara nöjda med", konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.
Hur har lärarnas roll förändrats inom folkhögskolan under de senaste tio åren, och vad är det som driver dem i arbetet? Dessa och andra frågor analyseras i rapporten Utan färdigt facit – Folkhögskolans lärarkår mellan frihet och tradition. (pdf)
dministrativ börda, visstidsanställningar och en alltmer expansiv lärarkår i en tid av ekonomisk oro. Det är verkligheten för dagens lärare på svenska folkhögskolor, visar en rapport av Folkbildningsrådet.
Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Det visar en ny rapport.
I rapporten beskrivs förutsättningar och utmaningar för skolan i glesbygd. Studien visar att glesbygdskommuner har svårare förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning. (pdf)
Samtidigt växer en ny trend fram med så kallade megaförskolor för över hundra barn, trots att det saknas tillräcklig forskning om hur denna omställning påverkar barns hälsa och utveckling, skriver Lisa Deurell, Nätverket Stoppa Megaförskolan, och Ingrid Engdahl, Svenska OMEP.