Det är inte bara den förlorade skolpengen som gör att de kommunala skolorna dräneras på pengar i takt med att friskolor etableras. I kommuner med hög andel friskolor får systemet ytterligare konsekvenser.

Kommunala skolor och friskolor får samma skolpeng för varje elev. Samtidigt har kommunerna ett ansvar att ­erbjuda skolor till alla. "Ska systemet bli likvärdigt ­behöver kommunala och fristående skolor behandlas olika", ­säger Johan Ernestam, Lärarförbundets ekonomiska expert.

Hai Phuong ”HP” Tran är lärare på ­Tångenskolan i Tuve på Hisingen. Han menar att krav på extra anpassningar och särskilt stöd i praktiken innebär att både ansvaret och dokumentationsbördan läggs på läraren. Han efterlyser fler regleringar och vill se mindre av målstyrning.

Var fjärde lärare hinner ”sällan” med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid, visar en ny mätning. ­Helena Stenros, mellanstadie­lärare på Väsby skola i Stockholm, skulle snarare säga att hon ”aldrig” hinner med.

Daniel Darpe, lärare i Stockholm, har den högsta lönen i sitt arbetslag trots att han är relativt nyexaminerad (2018). Även om han själv tjänar på systemet efterlyser han ett tariffsystem där inte minst erfarenhet väger tungt.

Leina Niklasson har arbetat som lärare i trettio år. Hon vill se en ny modell för att minska lönegapet som uppstått mellan ­erfarna och nyutexaminerade lärare.

Vi socialdemokrater vill att pengar avsedda för skolan ska gå till skolan, medan högerpartierna gör allt för att bevara miljardindustrin som drabbar eleverna. Nu gör de ogenomtänkta utspel i ren panik för att visa väljarna att de plötsligt ser problemen som varit uppenbara i åratal, skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Debatten om skolan går på högvarv när valrörelsen går in i sin mest intensiva fas. Men vad behöver lärarna och vad säger politikerna att de ska göra för din arbetssituation? I Lärarens valspecial har man utgått från vad lärarna själva anser är de viktigaste frågorna.

Vart femte barn med autism är frånvarande 40 dagar eller längre under ett läsår på grund av brist på anpassningar och stöd i skolan - en fördubbling jämfört med 2016, visar Skolenkäten 2022 från Autism- och Aspergerförbundet. Dessutom uppger mer än hälften att skolan saknar en plan för elevens återgång till skolan efter långvarig frånvaro.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Autism- och Aspergerförbundet. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur skolgången för barn och elever med autism fungerar. Undersökningen genomfördes även under 2020. (pdf)