När Erika Forsberg och Jenny Byström fick hjälp av forskare att sätta leken under lupp gjorde de upptäckter som ledde till nya sätt att jobba. – Vi insåg att vi var väldigt styrda av en uppfattning om vad fritids är, som barnen inte alltid delar, säger Erika Forsberg, lärare i fritidshem.

Folkhögskolans frihet får inte bli villkorad – för oss som tänker annorlunda är den livsviktig. Därför måste debatten om styrning av folkhögskolan tas på allvar, skriver Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola.

Julen närmar sig, och med den kommer både gamla och nya traditioner. Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.

Lärare i förskolan är extra utsatta för smittsamma sjukdomar och borde slippa karensavdrag, tycker läraren. Facket berättar hur de ser på det.

I Sverige vill regeringen att skolan ska gå från skärm till pärm. Men i Europas bäst presterande PISA-land, Estland, satsar man stenhårt på AI och skärmar. "Varför skulle vi inte utnyttja de möjligheter som AI ger oss?" säger Aija Sprivul-Dautancourt, fransklärare på Miina Härma Gümnaasium i Tartu, Estland.

Friskolornas intäkter kommer också från den kommunala budgeten i form av skolpengen. Då är det väl rimligt att även friskolornas vinstpengar går tillbaka dit där de kom ifrån, skriver Lennart Götesson.

Här är Liberalernas vallöften: Partiet vill ha bort aktiebolag ur skolväsendet. Inför ett maxtak för antal elever i en skolklass.

Det som en gång byggde framgången håller på att torka ut, inte i ett slag, utan genom hundra små nedskärningar, skriver musikläraren.

Nyligen fick Kulturskolans resurscenter i Stockholm det prestigiösa S:t Julianpriset som tilldelas den som gjort stora insatser för personer med funktionsnedsättning. På kort tid har de dubblerat antalet deltagare som hittat till deras aktiviteter. – Vårt samarbete med stadens museer har varit avgörande, säger enhetschefen Patric Skog.

Ge oss vettiga ämnesplaner med ett rimligt innehåll istället för no excuses-skolor och mobilregler, skriver matteläraren Anna Persson.

Hur undervisar man i historia i en språkligt heterogen klass? Genom att synliggöra ämnesspråket ännu mer, konstaterar historieläraren och forskaren Jessica Rahm som menar att till synes självklara historiska begrepp måste förklaras bättre.