Nationale retningslinjer for brugen af kunstig intelligens i folkeskolen er på vej, lyder det nu fra undervisningsminister Magnus Heunicke.

Svenska 15-åringars kunskaper i matematik fortsätter att rasa, visar den senaste Pisa-undersökningen. Samtidigt väljer en gymnasieskola i Norrköping nu att göra en särskild satsning på matematik – och startar en spetsutbildning. Men kan en utbildning för tio elever bidra till att stärka ämnet även för andra?

Sveriges tonåringar har sämre läsförståelse än någonsin, slår den senaste Pisa-undersökningen fast. Utbildningsministern menar att det beror på en ”skärmpandemi” – men det håller inte forskaren Julia Pennlert alls med om. Där har man sedan en dryg vecka tillbaka startat ett helt nytt kunskapscentrum om läsning.

76 procent av niondeklassarna i Örebro kommun var i år behöriga till gymnasiet, vilket är färre än rikssnittet. Någon nationell statistik finns ännu inte för i år, men i fjol var rikssnittet 84,1 procent. Anna Nilsson är ordförande för Sveriges lärare i Örebro och är kritisk.

Det är inte påhitt som skoluniformer eller betyg i uppförande som fostrar barnen. Vad vi behöver för att göra skolan lugnare är mer personal som kan hjälpa eleverna i stället för att bestraffa dem, skriver elevassistenten Robert Sjulander.

"Min bild är att vi i skolan, generellt, inte fullt ut har förstått den förändring i både motivation och uthållighet, som våra ungdomar har genomgått på ganska kort tid. Vi har inte lyckats möta den förändringen i tillräcklig omfattning. Men det är ett samhällsproblem som skolan behöver hjälp att lösa", säger rektor Håkan Byström.

Verkligheten bakom Pisaresultatet är mer komplex än politikernas förenklade förklaringar. För att förstå problemet måste man kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och för att vända trenden måste man söka lösningar på flera fronter, skriver biträdande rektor Linnea Lindquist.

I Estland, där elever presterar bäst i Europa, väcker svenska politikers krav på skärmförbud i grundskolan förvåning. Liberalerna vill förbjuda personliga surfplattor och datorer, medan Estlands utbildningsminister anser att lärare själva ska avgöra vilka verktyg som används. Där används i stället en blandning av böcker, skärmar och AI i klassrummet.

Det var en gång ett litet parti som började prata om skolan på ett annat sätt. Det lilla partiet har tuffat på outtröttligt och baxat de stora skolfrågorna framför sig. Därför lägger jag min röst på Liberalerna, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Kristdemokraterna föreslår ett maxtak på tolv barn i förskolans småbarnsgrupper och att antalet barn per pedagog ska regleras. Dessutom vill partiet se mer svensk mat i förskolan. Totalt handlar det om en satsning på 10 miljarder kronor.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”. ”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.