”Den kunskap som vi har den visar att det finns 16 ukrainska modersmålslärare i hela Sverige och alla dom är i grundskolan så det kommer ju såklart inte att räcka”, säger Anna Österlund vid Skolverket.

Minst 4 000 barn i skolåldern väntas komma till Göteborg från Ukraina. Kommunens ordförande i grundskolenämnden, liberalen Axel Darvik, har bett friskolorna om hjälp. "Det här blir också våra barn och var femte elev i Göteborg går i en friskola", säger han.

Utredningen får fler uppdrag och utredningstiden förlängs. (pdf)

Problemet i utsatta områden är inte att avståndet till modersmålet är för långt, utan att avståndet till svenska språket är det, skriver Nike Örbrink och Destiny Näslund, KDU.

Alla är de införstådda med att något de aldrig förr varit med om nu väntar dem. Skolchefer landet runt med ett lagstadgat ansvar att ta emot barnen som flyr Rysslands anfallskrig, söker nu ett fotfäste som de vet ingen kan erbjuda.

Fra næste skoleår bliver kvalitetsrapporterne med data om skolen og eleverne efter planen erstattet af en årlig skoleudviklingssamtale.

Sammen med Elevorganisasjonen og Skolelederforbundet ber Barneombudet regjeringen styrke innsatsen for å følge opp elever som trenger hjelp etter pandemien.

Två skolanställda i Tranås attackerades av en minderårig elev med kniv i morse. En skadades lindrigt. Eleven greps.

På Arbetsmiljöverket ifrågasätter man att det ska ingå i förskolepersonalens arbetsuppgifter att städa undan knark och vapen. Arbetsgivare ska i första hand ta bort risken, till exempel genom att placera ut väktare vid förskolan.

Göteborg förbereder sig på att ta emot upp till 20 000 ukrainska skolbarn de närmsta månaderna. Tanken är att alla ska få plats i skolan så snart det går. "Vi måste alla hjälpas åt", säger Axel Darvik (L), skolkommunalråd.

Blir man en bättre förälder om man är förskollärare? Eller i alla fall annorlunda? Förskollärarna Fredrik Kahn, Eva Lindström och Siri Nestius berättar hur yrkesvalet påverkat deras föräldraskap. (webb-radio)

Kränkningar och förtryck har gjort att våra minoriteter ofta varit osynliga i samhället. Bejaka barnens hela identitet så att de kan växa till hela och välmående personer. Det är en fråga om demokrati och social hållbarhet, skriver Ellinor Skaremyr, förskollärare och lektor i pedagogiskt arbete.