Regeringen vill skärpa reglerna för religiösa friskolor efter att säkerhetspolisen, Säpo, hittat kopplingar mellan skolor och våldsbejakande islamistiska miljöer. Nu presenteras flera förslag på lagändringar som ska hindra oseriösa aktörer att bedriva skolverksamhet.
Maria Wiman reagerar på Karin Tegmark Wisells uttalande om att den senaste smittovågen inte var så stark att verksamheter inte har kunnat vara funktionella.
I mars presenterar Lärarnas Riksförbund en utredning av möjligheten att fasa ut aktiebolag ur skolväsendet. Den har letts av Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi – och före detta moderat riksdagsledamot.
Alla skolor ska fokusera på kunskap och bildning och eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i konfessionella inslag eller inte. Samhället ska ha demokratisk kontroll över skolområdet och nu föreslår regeringen i en lagrådsremiss tydligare krav och skärpta regler för konfessionella förskolor, skolor och fritidshem.
Professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare kommer inte att behandlas före valet i september. Däremot ska regeringen tillsätta ett professionsråd för att som ett första steg ytterligare utveckla programmet. Fördröjningen oroar Miljöpartiets Annika Hirvonen.
Skolledarskapet har ökat i betydelse under pandemin. Samtidigt har problem gällande likvärdig utbildning identifierats. Det visar en sammanställning av internationella studier från Skolverket.
Kontrollen av religiösa friskolor skärps, föreslår regeringen. Något förslag om att förbjuda nya religiösa friskolor presenteras dock inte i dag, erfar TT.
Josefin Malmqvist (M), riksdagsledamot och ordförande för Moderatkvinnorna, blir Moderaternas andranamn i utbildningsutskottet efter Lars Hjälmered (M).