I Varberg skulle skolorna lösa besparingskrav med mer differentierad och inkluderande undervisning. "Makabert", säger Anders Lindborg, Sveriges Lärares huvudskyddsombud.

Så här beskriver tio lärare i Ämneslärarens undersökning sin syn på genomslaget för differentierad undervisning.

Att dela upp eleverna i behovsgrupper i stället för att differentiera undervisningen i den vanliga klassen har gjort alla till vinnare, tycker lärarna Ann Charlotte Kontio och Benita von Bahr. "Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt", säger Benita von Bahr.

Varför ska man gå i skolan: för att få höga betyg eller för att faktiskt lära sig något? Medan politiker driver fram en skola besatt av provresultat – vilket fungerar sisådär enligt nya Pisa-undersökningen – trängs skolans verkliga uppdrag undan. Den som kallar detta för en kunskapsskola förstår inte vad det betyder, skriver forskarna Magnus…

Är det invandringen, marknadsskolan eller skärmarna som bär skulden? SvD:s Andreas Ericson diskuterar med Gabriel Heller-Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning, och Linnea Lindquist, biträdande rektor och kolumnist på Expressens ledarsida. (webbradio)

Differentierad undervisning har fått ett massivt genomslag i Skolsverige. Men kraven på att en ensam lärare ska servera en undervisningsbuffé som passar alla döms ut av såväl forskare som lärare. "Det är respektlöst mot lärarkåren. Alla fattar att det inte går", säger skolledaren Linnea Lindquist.

Nästan ingen av skolorna som granskats av Skolinspektionen lever upp till lagkraven om bemannade skolbibliotek. Det visar Magasin K:s genomgång av myndighetens beslut.

Catharina Andersson drog i gång lokala träffar för matematiklärare i Eskilstuna, som växte till lärare från 14 kommuner som ses för att lära sig nya undervisnings­metoder – och av varandra.

Veckans Pisachock har återigen satt fart på skoldebatten när bara några dagar återstår till valet. Här är partiernas viktigaste förslag för att lösa skolans problem.

Sveriges 15-åringar har aldrig haft så dåliga kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Det visar årets Pisaundersökning. "Jag tror att det påverkades stort av mobilerna", säger eleven Isamel Kahlouche på högstadieskolan Bengtsgården. Rektor Johan Andersson håller med.Samtidigt tycker han sig se en positiv vändning.

Just på internationella läskunnighetsdagen åttonde september landade Pisa-mätningen. Detta tedde sig som ett mörkt skämt för resultaten för svensk del är dramatiska. Svensk skola befinner sig i kris, eller i en sedan länge pågående kris om man vill vara sådan, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Vad händer om vi sätter den här texten i händerna på ett gäng högstadieelever? Orkar de läsa 4059 tecken? skriver Kajsa Stålhammar i en ledare.