Privacy campaigners raise concerns after nine schools in North Ayrshire scan faces of pupils to take payments.

I Ryssland är det oerhört svårt för elever med dyslexi att få den hjälp de behöver. Istället tvingas många familjer ut på den privata marknaden för att anlita dyra speciallärare.

Digitala kränkningar bland barn har blivit vanligare och har krupit ner i åldrarna. Det visar en enkät som Sveriges Radio gjort bland landets låg- och mellanstadierektorer. Britta Widahl, skolkurator i Bollnäs kommun, tror att vuxenvärlden inte hänger med i vad som sker bland unga, bland annat att det förekommer nakenbilder.

Allt yngre barn utsätts för kränkningar via mobilen eller datorn, enligt drygt 600 låg- och mellanstadierektorer i landet. Hanna Thermaenius, barnpsykolog på Rädda barnen, menar att föräldrars delaktighet är viktig, för att barn inte ska kränkas på chattar, sms eller annat.

Sabina Suntic är elevstödsamordnare på Byttorpsskolan och arbetar med alla typer av kränkningsärenden på skolan. En fördel med hennes roll är att hon hinner fånga upp kränkningar som sker. Hon efterlyser att vårdnadshavarna har koll på vad eleverna gör på nätet.

Konventionell undervisning eller distansundervisning via skärm? Man måste inte välja det ena eller det andra. Skolan kan inte ställas utanför teknikskiftet, skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Flera skolor runt om i Sverige håller just nu på med något som kallas för plastslöjd. Bland annat på Vaksalaskolan i Uppsala.

Digitala kränkningar är ett problem som krupit ner i åldrarna på många skolor. Enligt Sveriges Radios enkät upplever 600 låg- och mellanstadierektorer att allt yngre barn utsätter varandra för kränkningar via mobil och dator.

Oroväckande. Men inte förvånande. Så regerar några skoldebattörer på Lärarförbundets undersökning. "Det kommer som ett brev på posten när man flyttat över makten i skolan till elever och föräldrar", säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Redan två veckor före skolattacken i Eslöv i augusti samtalade polisen med den nu åtalade 15-åringen. Anledningen var att ett inlägg på ett nätforum om planer på att attackera en skola i Australien spårats till hans ip-adress. Men det avfärdades som fantasier.

Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men när lärarna på Cederbergskolan i Krokom ­slutade skrika hände något. Arbetsklimatet förändrades och alla elever går ut med gymnasiebehörighet.

Det går att minska hot och våld mot lärarna. Men det krävs mer resurser, menar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. "Vi måste få politikerna att fatta att det inte går att spara på barn och unga", säger hon.