På en del lärarutbildningar kommer studenter som skrivit 0,05 på högskoleprovet in. På en annan slåss akademiker om platserna, skriver DN på ledarplats.

I USA återinförs det som kallas ”presidentens fystest” som kartlägger skolungdomars fysiska förmåga.Det meddelade Donald Trump på en pressträff i natt svensk tid.Svenska Annika Sörenstam ska vara en av ambassadörerna för testet.

Den svenska skolan presterar extremt väl i en internationell jämförelse och är nu på Sydkoreas nivå. Den största kvarvarande utmaningen är glappet mellan elevgrupper, skriver Gabriel Heller Sahlgren.

Regeringen vill förhindra att föräldrar trotsar nekad skolfrånvaro och tar barn ur skolan för långa resor. En utredning tillsätts för att bland annat överväga om sanktionsavgift, liknande böter, bör införas eftersom dagens system med vite sällan används.

Skolstart kan väcka både längtan och oro, inte minst för de barn som har svårt att ta sig till skolan och ofta kallas ”hemmasittare”.47 000 elever hade totalt fem veckors skolfrånvaro höstterminen 2023, enligt Skolverkets siffror. Men vad kan förändra situationen och hur ska man tänka som förälder?

REPLIK. Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges lärare: Att göra legitimationen mer generell är i praktiken att sänka kraven för att passa skolor med resursbrist.

När ungas utbildningsval formas av framtida arbetsmarknadsbehov riskerar deras drömmar att trängas undan. Är det samhällsekonomin, inte individen, som styr vägen framåt? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.

Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.

Nästa år införs nya villkor för distanskurser. Målet är att distansstudier ska präglas av det som är unikt för folkhögskolan: ett gemensamt lärande i fasta grupper. Men hur påverkar det folkhögskolornas verksamhet? Folkbildningsrådets Karin Gustavsson ger svar på tal.

Appar och andra digitala läromedel ska användas sparsamt i förskolan efter ändringarna i läroplanen från den första juli i år. Detta som ett led i regeringens ambition att minska skärmtiden för barn. Men Sveriges kommuner och regioner, SKR, menar att skrivningen är olycklig.

Regeringens lärarutbildningsutredning föreslår ett kunskapslyft med kognitionsvetenskap som bas. Men när skolans uppdrag reduceras till neuropsykologi förlorar vi blicken för dess demokratiska, samhälleliga och bildande funktion. I stället för att rikta uppmärksamheten mot systemfel och ojämlika villkor, riktas den mot den enskilda hjärnan, skriver Adam Droppe, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad.