Med så mycket att reda ut är det knappast läge att försöka avsätta en erkänt kompetent utbildningsminister. Snarare krävs pragmatiskt fokus på att rätta till de fel som begåtts. Och det är inte bara rutinerna kring den återkommande Pisastudien som behöver stramas upp, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Skolan i danska Odense visade stolt upp sin fiffiga och pandemivänliga lösning på Facebook. Glada elever poserade i små enmanstält som skyddar mot regn och rusk och ger eleverna lugn och ro. Sen kom kritikstormen.

Kristina Axén Olin (M), vill att Utbildningsminister Anna Ekström ber om ursäkt. Efter Riksrevisionen kritik mot OECD:s senaste Pisaundersökning tycker hon att regeringen försöker dölja skolans problem. Ebba Busch (KD) talar om manipulation och Jimmie Åkesson (SD) kräver att utbildningsministern avgår, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Först trodde jag inte mina öron, ska barn verkligen behöva banta? Min oro handlar främst om barnen och deras självbild. För sanningen är att viktstigmat börjar redan i förskolan. Nu gäller det för oss vuxna att vara beredda att slåss mot den, skriver förskolläraren Pontus Källström som oroas av bantning och viktstress redan i förskolan.

Treorna är tillbaka på Hvitfeldtska gymnasiet – något som Klara Blennermark, 18, menar kommer att rädda hennes betyg. Men hur har egentligen gymnasiebetygen påverkats av tre terminers pandemi? GP följer Hanna, Klara och Ella, tre gymnasielever, under deras sista termin – ända fram till studenten.

Det är massiv kritik som Riksrevisionen kommer med i sin granskning av att så hög andel som 11 procent av eleverna undantogs från att delta i det senaste PISA-provet 2018, det som ska mäta elevers kunskaper i en rad ämnen.

Vad är skälen till att det fuskades med Sveriges Pisa-resultat? Är det så att vår skolpolitik styrs i alltför hög grad av internationella jämförelser? Och hur ska vi mäta kunskap egentligen? Peter Wennblad diskuterar med nationalekonomen Magnus Henrekson och Isak Skogstad (L). (webb-radio)

Trots brist på forskningsstöd har idén om stora skolor som det bästa dominerat skoldebatten och regelutvecklingen, skriver företrädare för Centerpartiet som ifrågasätter denna norm.

Riksrevisionens kritik är stenhård: Regeringen följde inte upp de misstänkta felaktigheterna i Pisa-undersökningen 2018 – och skönmålningen av svenska elevers kunskaper kan ha lett till att nödvändiga reformer uteblivit, skriver Expressens ledarredaktion.

Skolverket och generaldirektören Peter Fredriksson får nu massiv kritik för haveriet med den svenska Pisa-studien. Expressen har sökt Fredriksson i ett helt dygn men han vägrar möta oss för en intervju. Här är frågorna som Skolverkets generaldirektör inte vill besvara.

Inför Pisaundersökningen 2018 plockades 11 procent av eleverna bort från proven. Enligt regeringen handlade det om att Sverige tagit emot många nyanlända under 2015. Riksrevisionen menar i sin granskning att Skolverket exkluderat fler grupper, bland annat hemmasittare och elever med svaga skolresultat: "Kan mycket väl vara lika illa som Pisa-raset 2011", säger professor Magnus Henrekson.

LR-ordföranden Åsa Fahlén ser Riksrevisionens kritik mot Pisa-provets urval som besvärande. "Vi behöver tilltro till de här resultaten och siffrorna om vi ska ta skolans kunskapsuppdrag på allvar", säger hon till Skolvärlden.