För att komma till rätta med problemen behöver vi en grundlig översyn av matematikundervisningen i grundskolan, skriver gymnasieläraren Hans Mingert.

Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet. I en tid då skärmarna ständigt pockar på vår uppmärksamhet är det kanske vad barnen behöver mest.

Studien beskriver brottens utveckling och karaktär samt omständigheter kring LUL-utredningarna. Brå har också kartlagt misstänkta barnens livssituation och vilka insatser som socialtjänsten har beslutat om för dem. Socialtjänst, polis och skola beskriver utmaningar och framgångsfaktorer de upplever i sitt arbete med barn som begår allvarliga brott. (pdf)

De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden. 9 av 10 barn är också tidigare kända av socialtjänsten. Problemen är särskilt omfattande bland de barn som är involverade i kriminella nätverk, visar Brås studie.

Familjens postnummer får inte avgöra hur bra skolgång barnen får. Att elever på glesbygden eller i förorten kan förlora så mycket som ett helt år av kunskapsutveckling, bara för att de växer upp på ”fel” plats, är oacceptabelt., skriver Anna-Karin Hatt (C).

Utbildningsnivån i Sverige har ökat kraftigt under de senaste 35 åren. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen i åldern 25–64 år högst en förgymnasial utbildning och endast en av tio hade en längre eftergymnasial utbildning. Idag är förhållandet det omvända.

Unga kvinnor och män gör i stor utsträckning olika utbildningsval redan på gymnasiet. Skillnaderna syns även i arbetslivet, där många yrken är starkt könssegregerade. Endast en mindre andel befinner sig i utbildningar eller yrken med jämn könsfördelning.

Sfi räcker inte för att ge utrikes födda inträde på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport. Forskaren Fanny Forsberg Lundell föreslår nya metoder. ”Det viktiga är att snabbt få ett inträde på arbetsmarknaden”, säger hon till TN.

Riksrevisionen vill att kommuner i större utsträckning ska bli skyldiga att undersöka möjligheterna till fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk när det saknas en lämplig lärare på plats.

I dag, onsdag, väntas riksdagen klubba igenom beslutet att förlänga grundskolan med ett år så att den blir tioårig. Men hur ska det gå till? Vad är argumenten för och vilka är invändningarna?

Eventuella reformer av skolpengen behöver grundas i en kombination av relevant empiri och träffsäkra lösningar – inte på spekulationer och trubbiga schablon­avdrag. Det skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren i en replik.

Sveriges kommuner och regioner vill inte att staten ska reglera lärares undervisningstid – detta ska i stället skötas av parterna. I en kommun ställer man sig på andra sidan stängslet. "En reglering kan bidra till goda arbetsvillkor", säger Mikael Brant-Lundin, chef för utbildningsförvaltningen i Sigtuna.