Allt fler unga mår psykiskt dåligt. Det ställer höga krav på skolornas arbete med elevhälsan. Men siffror som tidningen Läraren har tagit fram visar att möjligheterna att få hjälp är bristfällig. 1 269 elever ska dela på en skolpsykolog. Det är mer än dubbelt så många som Psykologförbundet rekommenderar.
Det blev ett oförändrat resultat för de svenska eleverna i den globala kunskapsmätningen Timss 2019. Sverige fick i stort sett samma poäng i matematik och naturvetenskap som vid det positiva trendbrottet 2015.
Klasstorlekar skenar, elevhälsa och resurser snålas in och allt färre barn får det stöd de behöver för att klara undervisningen. Är det då konstigt att en fjärdedel av svenska elever inte går ut grundskolan med fullständiga betyg? Timms visar att vi måste satsa på skolan – på riktigt, skriver Lina Stenberg på ledarplats.
Svenska elevers resultat i Timss-mätningen är ett styrkebesked enligt utbildningsminister Anna Ekström. Samtidigt finns problem inom skolan som måste åtgärdas, menar hon.
När debatten om friskolekoncernernas vinster är som hetast köper plötsligt ett riskkapitalbolag i Luxemburg hela innehavet i Engelska skolan – och avregistrerar bolaget från börsen. Vad vill den svenske finansmannen som ligger bakom miljardaffären – och vad händer om Engelska skolan inte genererar den vinst som investerarna har räknat med?
Jag vill lyfta fram det oreflekterade användandet av olika modeller och produkter. Jag är starkt kritisk mot den förenklade världsbilden att alla måste göra likadant för att eleverna ska lära sig mer. Absolut kan du använda widgitsymboler om du identifierat att det är det som dina elever behöver, men tänk först, skriver läraren Sara Bruun.
I Pisa 2018 exkluderades drygt 11 procent av eleverna i årskurs 8. I Timss 2019 drygt 6 procent. Men andelen nyanlända elever har inte påverkat resultatet negativt, enligt Skolverket.
Forskaren Samuel Sollerman tycker att det är vettigt att delta, men man ska alltid tolka resultaten med försiktighet. Senaste resultatet kan ändå ge lärarna lite arbetsro.
Kritiken mot förslagen i Björn Åstrands utredning om likvärdighet i grundskolan är omfattande. Det framgår av en genomgång av 120 remissvar från myndigheter, kommuner, organisationer och fristående skolor som kommit in till regeringskansliet innan remisstiden gick ut den 30 november, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.
Syftet med friskolereformerna var att gynna valfriheten. Men hur mycket valfrihet är kvar om skolor köps upp av stora koncerner? skriver Karin Pihl på ledarplats.
Bristen på likvärdighet i svensk skola manifesterar sig igen – denna gång i Timss-resultatet. "Vi har ett finansieringssystem av skolan som spär på skillnaderna i likvärdighet", säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.