Många skolbibliotek är obemannade, och skillnaden mellan kommunala skolor och friskolor är stora. Det framgår av färsk statistik från Kungliga biblioteket.

Jämställdhetsministern säger sig vilja stoppa våld i ungas nära relationer. Det välkomnar vi. Men samtidigt hotas det kanske viktigaste verktyget för att förebygga just det våldet: sexualundervisningen i skolan. Det skriver företrädare och debattörer från jämställdhets- och rättighetsorganisationer. 

Ett nytt friskolesystem utan vinstintresset är möjligt. Det skriver Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund.

SKR har haft chansen att agera under väldigt många års tid. Det är bara att konstatera att de varken har prioriterat frågan eller på andra sätt har skapat förutsättningar för lärarna att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag: undervisningsuppdraget, skriver Simona Mohamsson (L) och Anna Olskog, Sveriges Lärare, i en slutreplik.

Att direktörer och ägare viftar bort behovet av regleringar av arbetstiden med att vi lärare inte förstår bättre är ett omyndigförklarande av lärarkåren, skriver två lärare i en replik.

Trots att ny lagstiftning kräver att skolor ska försvåra för obehöriga att komma in, visar P4:s stickprov att flera skolor har rejäla brister. Brister som syns både i landet och länet.

Vuxenvärldens, särskilt skolans, förhållningssätt till hastigt uppkommen dysfori och therianer påminner om varandra. Den nya identiteten ska bekräftas, aldrig ifrågasättas. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Regeringens ”historiskt stora satsning” på skolan är en bluff. Det menar riksdagsmannen Niels Paarup-Petersen (C). "Av de 4,3 miljarder kronor de säger sig satsa är bara en halv miljard kronor nya".

Flera rapporter visar att elever på landsbygden presterar sämre i skolan. Ändå är det en fråga som knappt uppmärksammas i den politiska debatten. I stället för att jaga friskolor borde politiken hitta instrument som kan säkerställa alla skolors förmåga att förmedla kunskaper, skriver Ulla Hamilton fd. vd för Friskolornas riksförbund.

Andelen undervisningstid som läggs på matematik är större i Sverige än i övriga Norden. Ändå presterar svenska elever dåligt i internationella mätningar. "Kanske har den utvidgade undervisningstiden ännu inte fått genomslag", säger Madelen Charysczak, Universitets- och högskolerådet.

58 procent av landets skolledare anser sig inte ha tillräckliga resurser för att täcka elevhälsans behov. Det visar Skolledarens egen undersökning.

”Den nya bedömningsnyckeln visar på ett orimligt lönekriterium där lärare inte bara ska hålla en hög kvalitativ nivå överlag, utan därutöver ständigt överträffa sig själv inom lönekriterierna. En omöjlighet”, skriver Elisabeth Sandstedt, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm.