Kommunfullmäktige har beslutat att utbildningsförvaltning ska delas i två förvaltningar och att den nya tvåförvaltningslösningen ska vara införd 1 januari 2026. Nu är det klart att Nicklas Wallmark blir direktör för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.

Regeringen vill skrota de extra anpassningarna. Arne Engström, professor i matematisk didaktik, ger tummen upp: ”Konsekvenserna av beslutet har inneburit en dramatisk försämring av villkoren för elever med svårigheter i skolarbetet”.

I andra europeiska länder är nivågruppering i grundskolan en självklarhet. I den svenska skolan anses det däremot fult och föråldrat att dela in barn efter färdigheter. Det är ett tabu vi måste göra upp med. Det skriver Paulina Neuding på ledarplats.

En rapport från Skolverket vittnar om att det förekommer en bredd av antisemitistiska uttryck i skolan. Uttrycken för detta är både medvetna och omedvetna. Hur låter vittnesmålen? Hör Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket samt Björn Westerström, historielärare som arbetar mot antisemitism, och är knuten till Segerstedtinstitutet. (webbradio)

Frågan om luciatåg på förskolor har väcker debatt. På en förskola i Malmö har rektorn bestämt att vårdnadshavare får stanna hemma när det är luciatåg, och menar att barnen blir oroliga för att uppträda inför främmande vuxna. Hör Louise Hardmo, förälder, och rektor Sofia Birgerdotter Söderman. (webbradio)

I Haparanda bor störst andel svenskar med Finskt påbrå. I vissa klasser sker undervisningen till största del på finska men efter sommaren ska den finskspråkiga utbildningen läggas ner. Hör Sveriges Radio Finskas reporter Katri Nisula, som intervjuar eleven Erin, tillsammans med mamma Marie Makslahti och läraren Ann-Marie Smeds. (Webbradio)

Skolverket har på uppdrag av regeringen undersökt huvudmän, skolpersonal och elevers upplevelser av antisemitism i skolan och hur skolor arbetar för att motverka antisemitism. Studien visar bland annat att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck och att det behövs kunskap för att upptäcka dessa. (pdf)

Skolverket har fått i uppdrag från regeringen att undersöka hur huvudmän, skolpersonal och elever upplever antisemitism i skolan och hur skolor jobbar för att motverka antisemitism. Rapporten visar bland annat att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck och att det finns svårigheter att upptäcka dessa.

I Internetstiftelsens rapport ”Barnen och Internet” har man för första gången ställt frågan om elever använder AI som läxhjälp. Hur kan artificiell intelligens bli en bra läxhjälp hemma? Hör Måns Jonasson, Internetstiftelsen, och högstadielärare Krister Lindgren. (webbradio)

Skolan måste få en tydlig och långsiktig plats i Sveriges AI-strategi. Det handlar om mer än teknik. Det handlar om att skydda vår demokrati, säkra vår framtida kompetensförsörjning och stärka samhällets motståndskraft, skriver Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry.

Över 90 procent av Sveriges rektorer är nöjda med sitt arbete och en majoritet anser att fördelarna tydligt uppväger nackdelarna. "Det är det finaste uppdrag man kan ha. Rektorer har en stark drivkraft att skapa de bästa förutsättningarna för barnens och elevernas lärande och utveckling", säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Antisemitiska handlingar och attityder förekommer i varierande grad på de flesta skolor i Sverige, enligt en nationell studie som Skolverket presenterade på måndagen.