Kursplaneunderlag som rekommenderar AI, digitala genvägar och långtgående differentiering är vetenskapsfientliga och borde kastas av Skolverket, enligt professorn Agneta Gulz. "De styr 180 grader åt fel håll", säger hon.

Trots massiv kritik mot Skolverkets framtagande av nya läro- och kursplaner kommer myndigheten inte att dra i nödbromsen och göra ett omtag i processen, enligt avdelningschefen Maria Weståker.

Av drygt 860 anställda är det en handfull personer på Skolverket som ansvarat för att beställa, granska och värdera forskningsunderlag, enligt Riksrevisionen. "Det är för få personer som har den kompetensen och arbetsuppgiften", säger revisorn Helena Holmlund.

Sedan slutet av 2025 har 12 elever på Huddinges fem kommunala gymnasieskolor fått utvisningsbeslut. Därför har kommunen infört riktlinjer för hur skolorna ska hantera tonårsutvisningarna.

Kamplek ska stärka barns motorik och sociala förmågor – men fysisk lek i skolan får också kritik. Idrottskonsulenten och kampsportaren Pilo Stylin vill lyfta möjligheterna.

Lärarnas ”Nobelpris” gick i år till Piteå, till matteläraren Ann-Kristine Norman som enligt juryns motivering håller entusiastiska och strukturerade undervisningar – och som gör matematiken begriplig och tillgänglig för alla.

En gammal förskola i Södra Ryd i Skövde har fått en helt ny skepnad, för att kommunens skolpersonal ska kunna få en känsla för hur framtidens skolor kan se ut.

Två timmars jobb i veckan ska ge högstadieelever en fot in på arbetsmarknaden. Sao – studiemotiverande arbetslivsorientering – är ett alternativ till prao, initierat av Evin Cetin och den ideella föreningen Nästa generation Sverige. Sundbybergs stad har som andra kommun i Stockholmsområdet tagit sig an konceptet.

Förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år möter hård kritik från Åklagarmyndigheten. Riksåklagaren varnar för att häkten inte är anpassade för unga lagöverträdare. Isolering och brist på kontakt med familj och skola kan göra häktestiden extra påfrestande för barn.

Hertsöskolan och Tunaskolan i Luleå har fått 4,6 miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att öka skolnärvaron och stärka elevernas framtidstro. Projektet pågår i tre år, och elever väljs ut baserat på parametrar så som tidigare frånvaro.

Barnskötarna i Norrköping hade i många år landets lägsta löner. Men efter att politikerna satsat extra pengar ökar lönerna. Filippa Skärlund, 27, är en av de som fått del av lönehöjningarna.

Landsbygdsministern gapar om vegetarisk skolmat medan glesbygdens elever saknar behöriga lärare, skriver Arbetets ledarskribent.