Sveriges Lärare i Helsingborg vann. Efter flera års diskussioner med fritids- och skolförvaltningen förskjuts terminerna med en vecka. – Det finns många fördelar med en kortare hösttermin och en längre vårtermin, säger Björn Hedin, Sveriges Lärares ordförande i Helsingborg.

I allt prat om straff och hårdare tag har jag två berättelser från fritidshemmet som jag vill dela med mig av, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.

”Det är ett stort problem för skolan att den har blivit politiskt intressant – det innebär att alla partier försöker profilera sig i olika skolfrågor”, skriver Per Kornhall.

”Vi som undervisar i helklass kan inte ge en-till-en-undervisning till 28 elever samtidigt, eller förväntas skjuta upp prov till höger och vänster för att Olle har en dålig dag.” Ulrica Björkblom Agah ser problem med att vårdnadshavare och elever fått inflytande över skolan.

Vilka regler behövs på fritidshemmet för att skapa trygghet och trivsel? Och hur ser man till att de efterlevs? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.

När matteuppgifterna knöts till kriminalfall fångade Magnus Dahlström sina gymnasieelevers intresse. – Eleverna tyckte att det var spännande. Men matteuppgifter från verkligheten måste kännas äkta, annars kan de få motsatt effekt, säger han.

Vissa frågor återkommer i klassrummet – gång på gång. Vi bad tre lärare i praktisk-estetiska ämnen berätta hur de svarar när eleverna suckar ”varför” och ”måste jag”.

Socialdemokratiske debattören Payam Moula försvarar partiets integrations- och flyktingpolitik. Han menar att politikerna har lyssnat på dem som bor nära, dem som vet hur verkligheten ser ut.

Som skolledare i Borås ser vi hur budgeten under åratal varit underfinansierad. De tilläggsbudgetar och ”satsningar” som nämns är i praktiken bara brandsläckning för att nå upp till en nivå som ändå inte är acceptabel, skriver Anna Wikman och Bosse Leskinen, Sveriges Skolledare.

”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.” Utbildningsminister Simona Mohamssons (L) uttalande skapar oro hos Dyslexiförbundet. Nu krävs tydlighet kring vilka elever som ska ha rätt att lyssneläsa, menar specialläraren Inger Fridolfsson.

Trots lågt ställda krav misslyckas många elever få godkänt på skrivdelarna på de nationella proven i årskurs 3. ”Stavning och interpunktion” är det delprov i svenska allra flest elever underkänns på.