Den svenska skolan utmanar i dag inte de högpresterande eleverna tillräckligt, anser Svensk Näringsliv.

De konflikter som tidigare startade på skolgården har flyttat till sociala medier och kränkningarna har sjunkit ned i åldrarna. Det anser Sandra Björk Buske som arbetat som skolkurator inom Elevhälsan i Höganäs kommun.

Reagerar efter neddragningarna: "Man tappar suget". Bakgrunden är beslutet i Eskilstunas kommunfullmäktige i veckan om att drar ner på skolpengen i förskolan, med 10 miljoner i höst och 30 miljoner nästa år.

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan. "Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig," säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Många skolor kämpar hårt för att bli bättre på att inkludera alla elever. Men vad bör en skola göra för att bli bra på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd.

Det skriver de lokala företagarna Dan Olofsson och Lennart Blecher.

Flera myndigheter är kritiska till att det är oklart när det gäller vilken yrkesutbildning som ensamkommande kan gå för att omfattas av den tillfälliga gymnasielagen, och därmed få ett förlängt uppehållstillstånd.

Ingen lärare kommer att sägas upp som följd av skolstängningarna till hösten. Det lovar Luleås skolchef Maarit Enbuske. Man kommer också att hålla ihop barngrupperna så långt det går.

Många pratar om kritiskt tänkande och socialt lärande. Det låter fint. Men kreativitet och nytänkande uppstår ur kunskap. Progressiv pedagogik utan faktakunskaper löser inte skolan problem, skriver Isak Skogstad.

De nationella proven uppfyller inte sitt syfte: Att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning. Den svenska skolan behöver en annan lösning, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Det är oklart vilka yrkesutbildningar som kommer att accepteras för att ensamkommande ska få uppehållstillstånd för att studera i och med den nya gymnasielagen.

Ålderdomliga akademiska strukturer på universiteten har bromsat en nödvändig förnyelse. Det skyddade svenska systemet behöver reformeras i grunden för att säkra Sveriges konkurrenskraft, skriver Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet.