Universiteten och högskolorna måste bli bättre på att inte bara anta utan också examinera studenter som läser till viktiga bristyrken, inte minst lärare. En statlig utredning föreslår nya vägar för att få fler examinerade.

Barn till invandrare måste ges bättre möjligheter att välja skola. Dessutom måste lärares undervisningstid minskas för att motverka lärarbristen. Det hävdar OECD i en ny rapport. ”Högre löner är viktigt, men det behöver kombineras med bättre arbetsförhållanden”, säger rapportförfattaren Francesca Borgonovi.

Skolmisslyckanden och ojämlika resultat blir elevernas och deras familjers eget ansvar, medan privata och kommunala skolor, och det system som skapar skillnaderna, inte ifrågasätts, skriver en grupp forskare som i fler år studerat den växande skolsegregationen.

Sverige bör motverka det fria skolvalets negativa effekter på segregationen genom att införa särskilda kvoter för socioekonomiskt missgynnade elever. Det skriver OECD i en ny rapport som handlar om hur utlandsfödda elevers skolresultat kan förbättras.

I detta betänkande redovisas uppdraget att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. (pdf)

Denna rapport lyfter fram mål och förslag för hur Sveriges gymnasieskola bör utvecklas och se ut år 2030. (pdf)

Vegetarian, vegan eller bara petig? Skolan behöver inte tillmötesgå alla krav från barn och föräldrar när det gäller kosten. Etiska ställningstaganden tillhör en gråzon.

Ät mindre kolhydrater, chips är farligt, kött gör dig stark. Unga möter en mängd budskap som handlar om mat och ätande. Hur kan de öka sin medvetenhet och bli kritiska konsumenter?

Ellen Keyskolan i Göteborg har schemalagda skolmåltider. Resultatet efter en termin är att de flesta barn äter mer och att det blir lugnare i matsalen.

”Nu får du äta upp!” Den meningen har förmodligen alla barn hört från närstående vuxna, utan resultat. I måltidspedagogik finns däremot varken tjat eller tvång.

Mat är en ofta outnyttjad pedagogisk resurs i förskolan. Rätt använd kan den ge värdefulla hälsoeffekter men också bättre förutsättningar för lärande.

– Här (i Stockholm, reds anmärkning) tränar de flesta elever väldigt mycket och är väldigt noga med vad de äter. Vi har elever som har anorexia och de som har ortorexi, det vill säga de tränar för mycket och äter för nyttigt.