Allt fler personer med funktionsnedsättning väljer att studera på landets Folkhögskolor. Möjligheten att samla in uppgifter om dem innebär att vi kan få mer kunskap om vilka positiva effekter utbildningarna kan ha för deltagarna, replikerar Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.

Synen på modersmålet och det svenska språket har förändrats på Ronnaskolan i Södertälje. Under tidigt 90-tal kände sig matematikläraren tvungen att bara prata syrianska. I dag jobbar man aktivt med svenskan på varje lektion.

Många lärare vill tycka till när Skolverket förändrar kursplanerna. I fokus står betoning av faktakunskaper, minskat centralt innehåll, förtydligad progression och mer ämnesspecifika, men mindre detaljerade, kunskapskrav.

Azur Isik, matematik- och NO-lärare, på högstadieskolan Bikupan i Lessebo.

De flesta lärare uppskattade Läslyftet och många har påverkats. Men effekterna avtar, visar en utvärdering.

Claes Blixt är slöjdlärare och nu även författare. I boken Kreativa slöjdlärare möter han eldsjälar i yrket.

Juryn för Årets svensk har beslutat att utmärkelsen i år ska tilldelas rektor Hamid Zafar.

För nio år sedan bestämde sig en grupp föräldrar som var missnöjda med områdets skolor för att starta en egen skola. Nu sticker Kista International School ut, inte bara som en av Stockholms mest segregerade skolor, utan även för sina goda resultat.

Segregationen i skolan ökar och elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan. På vissa skolor i staden har nästan inga elever utländsk bakgrund, på andra har över 90 procent utländsk bakgrund. Hör stadens skolborgarråd Lotta Edholm (L).

I Alvesta kommun har ingen skola en sammansättning som liknar den i kommunen vad gäller andelen barn med utländsk bakgrund. I stället är mer än 60 procent av den här elevgruppen samlad på två av kommunens åtta grundskolor.

Var fjärde elev i Sverige har utländsk bakgrund. Men fördelningen på skolorna är långt ifrån jämn. Så ser det ut även bland skolor i Örebro kommun.

Det finns kommuner som rivit och tömt skolor för att bli kvitt segregationen. Men i Södertälje fokuserar man inte längre på att göra sig av med skolsegregationen utan på att motverka att den får negativa konsekvenser.