Skolverket har ännu inga svar på vad som orsakade haveriet med de nationella proven i fredags, ett haveri som fick myndigheten att ställa in vårens alla prov i myndighetens provplattform.
Efter 700 miljoner kronor i IT-kostnader ska de nationella proven göras – på papper. Skolverket borde skämmas över hur de behandlar lärarna. Det skriver Linnea Lindquist i en ledare.
För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Både läroplansutredaren och skolminister Lotta Edholm (L) vill satsa på mer bestämmande lärare. Inte lär motivationen för högstadieelever växa av den åtgärden, skriver Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik vid Karlstads universitet.
Öva upp bedömarkompetensen och ta ett helhetsgrepp om elevhälsan är två saker som rektorn kan göra för att minska elevernas psykiska ohälsa. Det menar Pia Skott, en av dem som ligger bakom Skolverkets nya kunskapsöversikt om hållbar bedömning.
Eleverna skall dessutom, mellan de allmänna hälsokontrollerna, erbjudas besök, de ska även ha möjlighet att anlita elevhälsan för enklare sjukvårdsinsatser. Vi håller därför inte med om att möten och administration har ersatt elevkontakten. Vi sitter dagligen i planerade eller spontana samtal med elever, skriver debattören.
Det kommer hård kritik efter att Sveriges högstadieskolor nu tvingas ställa om från de planerade digitala nationella proven till fysiska. ”Man är väldigt irriterad och besviken, dels för att det ställs in men också för att det är med väldigt kort varsel”, säger Monica Sunde, SKR.
Vi vill se att skolminister Lotta Edholm vidgar sina vyer och inte hörsammar debattörer som för polariserade drev på X. Vi vanliga lärare ute i landet tystnar. Vi vågar inte höja våra röster av rädsla för att hånas offentligt, skriver fem lärare.
Kvinnliga skolledare är chefer över större grupper och arbetar mer övertid än manliga kollegorna. Ändå tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden, visar ny statistik.
UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. 9 444 unga i åldrarna 16–29 år svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 24 procent. Resultatet redovisas per könsidentitet: tjej, kille och unga med andra könsidentiteter (vilket innefattar icke-binära och de som inte vill kategorisera sig utifrån kön). (pdf)
Nästan en fjärdedel av tjejerna på gymnasiet stannar hemma varje månad på grund av mensbesvär. "Så ska det inte behöva vara", säger Ava Motaghy, läkare.