Gymnasielärarna upplever att undervisningen kommer på undantag och att arbetsmiljön är ohållbar.

Gymnasielagen visar att politiker inte hade funderat över konsekvenserna av sina beslut. Eller anser S, MP och C att det är rimligt för en person att fullfölja en gymnasieexamen utan någonstans att bo? skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Svenska skolelever stöter allt oftare på antisemitiska konspirationsteorier på nätet och sociala medier. Det är en av anledningarna till att Svenska kommittén mot antisemitism nu lanserar en informationskampanj i svenska skolor.

Sjuksköterskor, förskolelärare och lärare hör till de yrken som de senaste åren ökat lönen mest. Trots detta ligger chefer inom bank, finans och försäkring ohotat i topp av löneligan, rapporterar Di.

Ansvaret för nationell likvärdighet i skolan krockar med det kommunala självstyrets principer. Låt därför staten ta det fulla ansvaret för finansieringen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, i en replik.

Rapporten ger en nulägesbild av regionalt yrkesvux från kommunernas perspektiv, bland annat kring utbud, söktryck och samverkan. Rapporten bygger på en kommunenkät om yrkesvux som SKL genomfört i maj–juni 2018. Det är de huvudsökande kommunerna som har besvarat enkäten för sitt samverkansområde. (pdf)

För få sökanden är ett av de största hindren för att genomföra ett bredare utbud av yrkesutbildningar inom regionalt yrkesvux. Det visar en ny rapport från SKL.

Fler elever lämnar nian med gymnasiebehörighet. Det är glädjande att se att utvecklingen går åt rätt håll. Samtidigt visar statistiken på fortsatt stora skillnader mellan elever, till exempel kopplade till föräldrarnas utbildning. En påminnelse om att arbetet för en likvärdig skola alltid måste vara i fokus, skriver Vesna Jovic, SKL.

Vid årsskiftet börjar Skolinspektionen pröva skolägares lämplighet att bedriva skola. ”Vi kommer analysera de fysiska personerna bakom skolorna”, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Nu vill Västerås stad låta bygga förskolor på ett tak. Det handlar om två förskolor på fjärde och femte våningen på ett hus i Kopparlunden i centrala Västerås.

Man kan kalla det en miniriksdag för utbildningsfrågor. De här 17 personerna får stort inflytande på svensk skolpolitik de närmaste fyra åren.

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter. "Funktionsvariationen bottnar i en begränsad språkmedvetenhet", säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.