Skolornas förbyggande och hälsofrämjande arbete är avgörande för elevernas mående såväl som deras kunskapsresultat. Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar hur viktigt det är att satsa på det arbete som främjar hälsa och lärande i skolan.

Från slagsmål, oro och droghandel på skolan, till en trygg miljö för både elever och personal. Knut Hahn-gymnasiet i Ronneby satte upp övervakningskameror och anställde fler vuxna.

I skolen går det rykter om at en vanlig teknikk er å bruke Google translate for å omgå plagiatmistanke.

Pupils in secondary schools with a more diverse racial mix are much more positive about people of different ethnicities, say researchers.

A London prep school has spent tens of thousands on filters to combat pollution – but not all heads can pay for clean air.

Kjell Åke Prytz, författare och docent i fysik, skriver om hur bristen på naturvetenskapligt tänkande hotar demokratin. Han efterfrågar en radikal nyordning i den svenska skolan.

De offentliga monopolverksamheter som välfärdens entreprenörer utmanade saknade både förutsättningar och incitament att ge medborgarna den kvalitet och den valfrihet som dessa önskad. Det är den föga komplicerade sanningen och filmen om staten och kapitalet undviker fullständigt att belysa den riktigt viktiga aktören i detta skeende: medborgarna, skriver Janerik Larsson i en ledare.

En gymnasielärare i Gävle skrev ”svara cp” till en av sina elever i en konversation på Instagram. Nu begär Skolinspektionen att läraren varnas.

"Staten och kapitalet" reder ut vad som låg bakom skolreformerna. Nu väntar jag på att dagens politiker vågar se och ta tag i orsakerna till problemen i skolan, i stället för att lappa ihop systemet med tillfälliga plåster, skriver Susanna Kierkegaard på ledarplats.

I går kväll visade SVT dokumentären "Staten och kapitalet" - där Staffan Julén undersöker hur friskolereformen växte fram. Vad har reformen egentligen betytt för den svenska skolan? Hör debatt mellan Peje Emilsson, moderat och grundare av PR-byrån Kreab, och Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef på tankesmedjan Katalys. (webb-radio)

Närmare hälften av Värmlands kommuner har idag undervisning i moderna språk bara på högstadiet. Det vanligaste skälet till detta är att kommunerna har flera mindre skolor på landsbygden där det saknas behöriga språklärare.

Forskning visar att ju tidigare elever lär sig ett nytt språk, desto bättre resultat får eleven i språket, och det är en av anledningarna till att riksdagen nu beslutat att undervisning i moderna språk ska erbjudas från årskurs 6.