Den har förkastats och avfärdats som en fluga. Nu vill läraren Malin Larsson återupprätta den formativa bedömningens skamfilade rykte. "Ska eleverna utvecklas måste vi ge återkoppling som pushar dem framåt", säger hon.

Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen. "Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen", säger utredaren Magnus Henrekson.

Sönderstressade elever, stympad undervisning och en skola där betygsstatistik väger tyngre än kunskap. I Ämneslärarens granskning varnar flera lärare och experter för att skolan drabbats av bedömningshysteri. "Jag har inget utrymme att fokusera på kunskap och lärande längre. Jag planerar bara för bedömningar. Det tar glädjen ur allt", säger läraren Natalia Friberg.

Lärare förväntas hosta upp omprov efter omprov. Helst ska de bedömas med ”snällglasögon” på, menar gymnasieläraren Kristina Bertilsson. – I jakten på fin betygsstatistik slänger man kunskap åt sidan och lärarna under bussen.

Vi bedöms ständigt. Poäng, kommentarer, betyg, omprov. Vi lär oss tidigt att vi är värda något när vi levererar. Att ett F betyder ”du är inte tillräcklig” medan ett A betyder ”du är duktig”, skriver högstadieeleven Elicia Rudberg Övereng.

Systemet med lärarlegitimation infördes 2011 med hopp om fler behöriga lärare.

I allt fler kommuner kräver man arbetsintyg från föräldrar för att minska personalens börda i förskolan. Och förskollärarna står bakom skärpta kontroller, visar vår undersökning, skriver Sara Djurberg i en krönika.

Sveriges kommuner och regioner har undersökt barns vistelsetider i förskolan och konstaterar att nästan en fjärdedel av barnen är frånvarande varje dag. Barn från utsatta områden går kortare dagar i förskolan än andra.

Barn till arbetslösa och föräldra­lediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på. Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.

Förskolan ska ägna sig åt barnen, inte jaga vårdnadshavare. Det anser forskaren Ingrid Pramling Samuelsson, som tycker att det är anmärkningsvärt att så många förskollärare efterlyser krav på arbetsintyg och scheman. "Jag är bekymrad över vad som händer med vår profession", säger hon.

Nio av tio förskollärare vill se krav på arbets­intyg från vårdnadshavare för att reglera att barnen bara är på förskolan den tid de har rätt till. Även Sveriges Lärares Pia Rizell ser fördelar med intyg, men tror att lärarnas svar kan tolkas som ett rop på hjälp.

I Eslövs kommun infördes kravet om sysselsättningsintyg hösten 2023, och vistelsetiden har minskat med flera timmar per barn och vecka. Lärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist på Vitsippans förskola tycker att kravet är bra.