Vad grundar de unga sina studie- och yrkesval på? Hur mycket vet de om arbetsmarknaden? Vad tänker de egentligen om yrkesutbildningarna? Det har vi undersökt tillsammans med analysföretaget Ungdomsbarometern genom att fråga 15 994 ungdomar och 542 studie- och yrkesvägledare, vars svar sammanställts i den här rapporten. (pdf)

I december påbörjar de första av Sveriges niondeklassare sitt gymnasieval. Men allt färre väljer att utbilda sig till de jobb arbetsmarknaden behöver. På bara 12 år har yrkesprogrammen tappat nästan var tredje elev. I studien Pluggparadoxen, som lanseras idag, tittar Västsvenska Handelskammaren närmare på orsakerna.

Regeringen beslutade på torsdagen att grundskolan från och med nästa läsår åter ska delas upp i låg-, mellan- och högstadiet.

Skolornas studie- och yrkesvägledning behöver utvecklas, anser regeringen och tillsätter en utredning om hur det kan förverkligas.

Trots att det finns krav om stödinsatser till elever, kommer dessa ofta in för sent, skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry.

Hanteringen av rektorslönerna i Angered kommer att lägga krokben för den centrala grundskolenämnd som inrättas i juli 2018. Ett bättre sätt att sköta saken är att ge ett beständigt lönepåslag på 5 000 kronor till alla stadens rektorer, skriver Kristina Tharing (M) och David Lega (KD).

I stället för att hitta på nya krångliga anställningsformer för att få in ungdomar på arbetsmarknaden måste vi börja utnyttja det lärlingssystem som redan finns. Det är dags att förstå allvaret i att var tredje gymnasieelev inte tar examen. Verktygen finns på plats, nu behöver det bli verkstad, skriver Carl Bennet, industriledare, m.fl.

Uppgörelsen mellan S och MP angående de så kallade ensamkommande reser en rad frågetecken. Ett av dem är hur de cirka 9 000 gymnasieplatser som nu krävs ska finansieras, skriver Dennis Dioukarev (SD) och Paula Bieler (SD).

Något är fel i kommunernas prioriteringar när en sjuåring inte kan få både en matematikbok och en läsebok. Men det är verkligheten i min och många andra svenska skolor, trots att vi vet hur viktiga kvalitativa läromedel och böcker är för elevernas lärande, skriver läraren Sara Persson.

I skymundan följer Sveriges utbildningsminister arbetet på Husbygårdsskolan. Samtidigt sätter han makten på spel i regeringsförhandlingarna om de ensamkommande. DN:s Karin Eriksson och Fredrik Funck skildrar politikern som bytte strategi mitt under krisen.

I efterdyningarna av #metoo-kampanjen har länets gymnasieskolor tagit olika former av krafttag för att motverka sexuella trakasserier och kränkningar bland eleverna.

Efter kritik drar regeringen tillbaka en lagskärpning som skulle öka kravet på högskolor och universitet att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier.