Några elever halkar hjälplöst efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Ämneslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.

Sju av tio lärare vill återinföra någon form av allmän och särskild kurs i grundskolan, visar Ämneslärarens undersökning. Störst är efterfrågan i matematik. Didaktikforskaren Arne Engström delar deras uppfattning.

Efter att ha varnat för riskerna med nivågrupperingar svänger Skolverket. Men något klargörande till landets skolor planeras inte. "Vi utgår från att ingen läser en gammal rapport för att få stöd i hur man ska göra nu", säger enhetschefen Ulrica Dahlén.

På flera skolor har nivågrupper stämplats som olagliga och lagts ner av rädsla för kritik från skolmyndigheterna, enligt lärare i Ämneslärarens granskning. "Nivågrupperingen funkade grymt bra men ledningen var rädd för Skolverket", säger en lärare.

Nivågrupperingar måste inte leda till stigmatisering och utslagning av elever. Tvärtom, menar Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare. "Debatten är onyanserad och otroligt ideologiskt laddad".

Här beskriver tio lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Ämneslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.

Ganske vist har sprogforstyrrelsen DLD fået opmærksomhed de senere år, men det rækker ikke, mener Audiologopædisk Forening. Med en DLD-erklæring pointerer foreningen, at de syv procent af befolkningen med udviklingsforstyrrelsen har brug for en styrket indsats.

Det är de svaga eleverna som vinner allra mest på att nivågrupperas, menar lärarna på Lingenässkolan i Kristianstad. "De som hatat engelska och mattelektionerna och som inte gjort något förut är aktiva, engagerade och trivs verkligen nu", säger Madeleine Olsson.

Musikaliskt starka elever får äntligen glänsa. Samtidigt klarar betydligt fler kursen utan ”snäll-E”. Läraren Carina Christiansen tycker att nivågrupper i slutet av högstadiet lyfter musikundervisningen – för alla.

En som ser positivt på de nya skrivningarna i läroplanen är Therese Flink på Ekebackens förskola i skånska Billesholm. "Nu får jag använda mig själv mer i undervisningen", säger hon.

Sex av tio lärare i förskolan är positiva till de nya skrivningarna i läroplanen om digitala lärverktyg. Det visar Förskolans stora enkät, där det också framgår att många nu satsar på rörelse och högläsning i stället för skärmar. Men det finns även kritiska röster.

Att kravet på digitala lärverktyg i förskolan nu har tagits bort är något som oroar Sveriges kommuner och regioner, SKR. I och med att många tolkar de nya skrivningarna olika befarar organisationen att likvärdigheten hotas.