Alla nationella prov ska bli digitala, och proven ska väga tyngre vid betygsättning, om regeringen får som den vill. Skälen som anges är att motverka fusk, underlätta rättning och höja rättssäkerheten.

Statsvetaren Jenny Madestam kommer exklusivt för Skolvärlden att kommentera skolpolitiken i varje partiledartal under årets Almedalsvecka.

Regeringens förslag att göra de nationella proven digitala för att göra rättningen mer rättvis får tas emot positivt av både lärarfacken och Moderaterna. Men när det gäller provresultatens ökade inflytande över betygen finns det kritik.

Vad är bäst, nationella prov på papper eller på datorn? Vi åkte till en labbsal i Stockholm för att fråga några femtonåriga sommarforskare vad de tror. En sak är de eniga om, fuskandet lär inte försvinna.

En stor lärarbrist och för många avhopp från lärarutbildningen har gjort att Dalarna testar nya grepp. – Med start i höst kommer studenter att kunna jobba som lärare parallellt med att studera för en lärarexamen, berättar Klas Holmgren, Lärarförbundet i Borlänge.

Alla nationella prov i grundskolan och gymnasiet ska bli digitala. Det vill regeringen, som i dag beslutar om en så kallad lagrådsremiss i frågan. Efter nästa sommar vill man att de första digitala proven ska finnas på plats.

Hudiksvalls kommun har som enda kommun i landet i Sverige beviljats bidrag från Vinnova, myndigheten för innovation, för att utveckla framtidens skolmiljö.

Den svenska arbetsmarknaden är urstark, sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Arbetsförmedlingens senaste rapport över bristyrken bjuder inte på några överraskningar, skriver Negra Efendić i SvD.

Betygen för elever i årskurs nio skiljer sig mellan olika skolor i Örebro. När vårterminen tog slut var 92 procent av niondeklassarna på OP-skolan behöriga till gymnasiet.

Det finns inga hinder i skollagen för att en kommun inrättar separata resursskolor för elever i behov av särskilt stöd. Det är innebörden av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

Det räcker inte med 100 mer timmar idrott i skolan för att lösa problemet med den ökande barnfetman i Sverige. Poängen med vår artikel var att belysa problemet med att det från Socialstyrelsen saknas riktlinjer och en handlingsplan, skriver Ulf Ockedal, riksförbundet HOBS, i en slutreplik.

Genomsnittet för lärarlönerna har ökat, enligt statistik från Statistiska centralbyrån. Men trots att kurvan pekar uppåt så är lönerna fortfarande för låga och lönesystemet otydligt, menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.