Vad är rätt och fel när det gäller särskilda undervisningsgrupper? Vi söker svar i Skolinspektionens kvalitetsgranskning.

Extra anpassningar avfärdas ibland som tomma ord. Men biträdande rektorn Andreas Tullgren ser dem som ett sätt att konkretisera den svårfångade inkluderingen.

Inkludering – någon som är emot? Nej, så klart inte. Men vad menar vi egentligen med en skola för alla?

Det krävdes fler förskoleplatser för barn med särskilda behov i Sandviken. Då valde förskolechef Patricia Lea-Myhrberg inkludering framför ytterligare en specialavdelning.

Skolverket har i samarbete med huvudmän, skolor och yrkeslärare på gymnasieskolor gjort en uppföljning av lärlingsutbildningen. Undersökningen visar att ungdomar som slutfört en gymnasial lärlingsutbildning ofta har arbete ett och ett halvt år senare. (pdf)

Studerande vid yrkeshögskolan är mer nöjda med sin studiesituation än studerande vid högskolan. De upplever även mer sällan stress. Däremot tycker studerande på yrkeshögskolan att de har en tuffare ekonomisk situation jämfört med studerande på högskolan.

I den här rapporten särstuderas yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation. (pdf)

Studenter vid yrkeshögkolan är mer nöjda med sin studievardag än vad högskolestudenter är. Men de har svårare att få studiemedlen att räcka, visar en rapport från CSN.

I höst ska cirka 110 000 elever välja gymnasieprogram. Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Skolverket kommer även i år att informera om gymnasieskolan i samband med gymnasievalet. I år på temat #gymnasiemytologin.

Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre. Det säger Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö som är rädd att programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte.

Avslöjandet av fusket är ett lämpligt tillfälle att föreslå att högskoleprovet avskaffas helt och att det i stället införs en skriftlig examen efter gymnasieskolan, rättad på nationell nivå. Inträdesprov till olika utbildningar vore en annan möjlighet, skriver Inger Enkvist på ledarplats.

Nästan 1 200 före detta gymnasiala lärlingselever som fått del av Skolverkets statsbidrag har svarat på en enkätundersökning om vad de gör efter sin utbildning. 86 procent svarade att de har ett arbete ett och ett halvt år efter sin utbildning. De allra flesta arbetar inom den bransch som de utbildat sig i. Många svarar…