Tack vare en robot är den tomma skolbänken inte längre tom. Barncancerfonden introducerar nu roboten AV1 i Sverige, i samarbete med norska startup-bolaget No Isolation. AV1 gör det möjligt för cancerdrabbade barn att delta i undervisningen, även när de inte själva kan vara där.
KFS är en arbetsgivarorganisation för samhällsnyttiga bolag. Avtalet KFS-utbildning gäller knappt 175 kommunalare som arbetar på olika friskolor. Enligt avtalet ska lönerna höjas den 1 september med minst 530 kronor i snitt räknat på heltid, nästa år 565 kronor och året därpå 580 kronor. En låglönesatsning ingår.
Rapporten har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två delar. Den riktar sig främst till kommunala beslutsfattare med ansvar för barn- och förskolefrågor. (pdf)
Förskolan har positiva effekter både på barns psykiska hälsa och på deras senare studieresultat i både språk och matematik. Det visar en litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Den visar också hur viktigt det är med en god övergång mellan förskola och skola.
Med en robot kan cancersjuka Rasmus hänga med i skolan, även när han inte är där. Rasmus robot är en del av ett pilotprojekt i Sverige. Faller det ut väl så vill Barncancerfonden få ut cirka 50 robotar till hösten och på sikt räknar de med att ha 200 robotar ute i skolorna.
Allt fler skolor söker bidrag för att bedriva läxhjälp. I år har 3 092 skolor sökt bidrag för att kunna ge elever läxhjälp, en ökning från förra årets 2 632.
Skolornas intresse för att erbjuda eleverna läxhjälp ökar. I år betalar Skolverket ut totalt 363 miljoner kronor i bidrag till skolor som bedriver läxhjälp. Det är en ökning med nästan 30 miljoner jämfört med förra året.
Skolminister Gustav Fridolin (MP) borde ha nobbat förslaget om obligatorisk prao på högstadiet. Bra studiebesök är bättre än usel praktik, skriver Malin Siwe på ledarplats.
När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard. "Det är minst sagt oroväckande", säger Patricia Diaz. Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.