En elevenkät som genomfördes i februari visar både positiva och negativa resultat. På plussidan finns fritids och elevernas syn på lärarna medan studieron fortfarande uplevs som ett problem av många elever.

Stora skillnader i betygssättningen är ett uttryck för skolmarknaden som vuxit fram de senaste åren. På den marknaden har elever och föräldrar med skolpengen i bakfickan fått en extremt stark ställning, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.  

Utredningen för att minska frånvaron i svensk skola har presenterat sina förslag, med stort fokus på elevhälsan. Lärarförbundet lyfter i sitt remissvar att elevers rätt till examinerade speciallärare/pedagoger behöver stärkas i skollagen.

Striden om vem som ska leverera skol-it till Stockholms stad är inte över än. Nu har kammarrätten beviljat prövningstillstånd för att ta upp fallet i nästa instans.

I Skellefteå är barnen lite mer än ett år gamla när de skrivs in i förskolan, i Mellerud är de närmare tre år. Skillnaderna är alltså stora och kommunerna själva pekar på flera orsaker.

Att 51 procent av svenskarna tycker att kristna friskolor ska vara tillåtna förvånar inte statsvetaren Magnus Hagevi. "Svenska folkets uppfattningar är mer positiva till kristendom än islam", säger han.

Allt fler politiker talar om att konfessionella friskolor borde förbjudas. Men majoriteten av svenskarna är av en annan uppfattning – i alla fall när det handlar om kristna friskolor.

Regeringen svänger och vill nu utöka lektionerna i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan. Utökningen ska ske från 2019. "Det ger en bättre möjlighet för lärare i idrott och hälsa att nå de elever som rör sig minst", säger Gustav Fridolin (MP).

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar.

Efter SVT:s granskning vill nu Lärarnas Riksförbund göra om hela systemet med nationella prov. "Skall vi säkra en likvärdig bedömning av elever i hela landet behövs prov som avgör vilken nivå på betyg en skola får sätta", säger ordföranden Åsa Fahlén.

Vissa skolor är mer generösa med att låta elevernas betyg avvika från resultaten på nationella prov, visar SVT:s granskning. Friskolor på gymnasiet höjer betygen mer än kommunala, och vissa skolkoncerner har flera av sina skolor på ”snällbetygstoppen”.

Nu ska ”snällbetyg” stoppas. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) vill lagstifta om att nationella prov ska vägas in i betyget.