Medan friskolor som drivs som aktiebolag redan i utgångsläget måste följa omfattande regler kring transparens, är insynen minimal i skolor som drivs som föreningar eller stiftelser. Det skapar en verklig grogrund för fusk, men ändå handlar debatten bara om aktiebolagen. Det skriver Rebecca Weidmo Uvell, debattör, författare och skribent.

Eftersom alla elever bär med sig en så kallad skolpeng, så ges starka incitament för skolorna att tillgodose kundernas önskningar. Annars väljer de en annan skola och tar med sig sin skolpeng dit, skriver Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Förslaget att minska lärarnas undervisningstid är inte bara dyrt – det slår direkt mot elevernas kunskaper och riskerar att urholka skolans kvalitet. Regeringen måste stoppa det i papperskorgen, skriver Adam Danieli och Lovisa Lanryd på Tankesmedjan Timbro.

Motorbranschcollege har med stolthet utsett 2024 års arbetslag. Utmärkelsen tilldelas Kristinehedsgymnasiet i Halmstad. Denna utmärkelse är baserad på flera kriterier, bland annat lärarnas samarbete över ämnesgränser, stöd från skolledning, samt lärarnas fortbildning och kompetensutveckling.

Trycket på vården är stort efter masskjutningen i Örebro. Totalt har ett 20-tal remisser skickats från primärvården till psykiatrin. Nu rustar man för att kunna hjälpa ännu fler.

Efter masskjutningen på Campus Risbergska strömmade elever och lärare till Club 700 för att få hjälp och stöd. Som mest hade samlingsplatsen 453 besökare – under en enda dag. En av krisstödjarna var Jennie Damm.

När Örebro var i chock och sorg efter masskjutningen strömmade stödet in. Ett 40-tal kommuner ställde upp med krisstödjare. "Vårt land har hjälpt Örebro att komma samman för att stödja de utsatta", säger Johanna Sollerman, krisstödssamordnare på kommunen.

Efter masskjutningen på Campus Risbergska satte Örebro kommun in krisstöd för elever och personal. Men flera elever vittnar om att de varken kände till hjälpen eller visste hur de skulle söka psykologiskt stöd.

Rekordmånga barn, som begått brott, sitter inlåsta i Sverige. De är placerade på Sis-hem eller i häkten. Ett fåtal avtjänar sina straff i fängelse. "Vi ser att det är en fragmenterad skolgång, de har inte tillgång till hälso- och sjukvård och de får inte bearbeta vad de har gjort," säger Juno Blom, Barnombudsman.

Antalet barn som häktas har ökat de senaste åren och det är en utveckling som oroat flera barnrättsorganisationer. En av få som faktiskt fått komma dessa, annars ganska isolerade, barn nära är Eva-Mi Gullbrandsson från Fryshuset. "Jag trodde nog att det skulle vara svårare än vad det är att träffa häktade barn, men det är…

För att skapa bättre förutsättningar för barn som frihetsberövas håller Skolverket nu på med en kartläggning över hur skolgången fungerar. Till hjälp har de tagit Södertälje kommun som har erfarenhet av häktade elever.

Barn som sitter häktade har, precis som alla andra barn, rätt att gå i skolan. På Stockholms häkten har antalet lärare utökats från fyra till tio för att klara av att undervisa det ökade antalet barn. "Studier är en styrkefaktor och man prioriterar ju det för att man vet att det är viktigt", säger häktesläraren…