Men færre karakterer fører til store protester. Hvem skulle trodd at elevene ville savne tallene mellom 1 og 6?

På flera förskolor används reflexvästar som inte anses vara anpassade för lek. SVT Nyheter Västerbotten kan nu avslöja att det var en sån väst som användes vid olyckan där en fyraåring dog på en förskola i Umeå.

Det har gått en knapp vecka sedan dödsolyckan på en förskola i Umeå. Alla är inte överens om att ta bort reflexvästarna ökar säkerheten för förskolebarnen. Hör Per Edberg, förskollärare och huvudskyddsombud för för Sveriges Lärare i Umeå, och Sofhia Lind, avdelningschef för förskolor i Skövde kommun. (webbradio)

Det sunda förnuftet har checkat ut när politikerna skyller elevernas bristande läs- och skrivförmåga på digitala verktyg, skriver Marija Zdjelar, sva-lärare på komvux i Vaggeryd.

Efter dödsolyckan i Umeå vidtar minst 30 kommuner åtgärder mot användningen av reflexvästar i förskolan. Oroliga föräldrar har kontaktat ansvariga vid Stockholms stad och nu införs nya rekommendationer.

I teorin kanske det låter frihetligt med en skola där alla får göra lite som de vill, men i verkligheten cementeras ofriheten. Det skriver unga liberaler i en replik till Centerstudenter.

Lärare är den yrkesgrupp som oftast drabbas av problem med ­rösten. Men det finns knep att ta till – både för att spara stämband och leda i klassrummet. "Men du som enskild lärare ska inte träna för att överrösta en stökig arbetsmiljö", säger Hans Flygare, ­ombudsman på Sveriges Lärare.

Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.

Kan ”career slowdown” bli mer än ett tillfälligt trendbegrepp? Elin Fellers hoppas på en hållbar framtid för ”grön vägledning”, skriver Elin Fellers i en krönika.

I Fors­haga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.

Fram till år 1967 var det socialt accepterat att definiera en person med intellektuell funktionsnedsättning som obildbar. Och det var först år 1989 som målgruppen fick rösträtt. 1990 kom den första läroplanen som hade kunskapsbegreppet i fokus i stället för habilitering, skriver Denice Sverla, speciallärare.

Mellan Luciatåg och julavslutningsförberedelser pågår en annan febril aktivitet i skolan dessa dagar; signering av betyg. En liten fråga kanske man kan tänka, men den är faktiskt en del av den administrativa börda för lärare och rektorer som många vill minska, skriver Monica Sonde, SKR.