Den nedåtgående trenden håller i sig. För sjätte läsåret i rad minskade antalet som börjar studera för första gången vid svenska universitet och högskolor.
Pisa-mätningen visar en förbättring för svenska elever. Men frågan är om det finns någon skillnad i resultaten mellan friskolor och kommunala skolor. Ja, säger OECD som ju står bakom Pisa-mätningen. Nej, säger Skolverket som gör sin egen analys av Pisa-resultaten.
Den branta trenden nedåt i Pisa bröts, men fortfarande finns mörka moln på den svenska skolhimlen. Ojämlikheten har ökat enligt nästan alla sätt att mäta. SvD visar hur elevers bakgrund i allt högre grad avgör skolresultat och hur klyftorna ökar.
En filmad föreläsning eller en introduktionsfilm att titta på hemma innan lektionen. Läraren Jannike Kohinoors har bytt ut de traditionella läxorna mot material som ger en bra förberedelse för lektionen. Grundregeln är att eleverna kan göra det utan hjälp hemifrån.
Lektionstiden räcker inte. För att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt krävs mer övning – i form av hemläxa. Det menar matematikläraren William Hedgepeth. "Ju mer tid du lägger på ett ämne desto bättre kommer du att bli, säger han.
”Allt börjar med en bra lärare och därför krävs insatser för att stärka professionen”, skriver Moderaterna och föreslår bland annat lärarsekreterare, mer undervisningstid och screening av elever.
Friskolor som går med vinst bör återinvestera pengarna i verksamheten. "De kan gå till högre löner, bättre arbetsvillkor och förbättrad kvalitet", säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och börsbolag. "Resultatet av friskolereformen blev inte som det var tänkt", säger Gustav Fridolin (MP).