Några få konkreta mål ska stärka den svenska skolan. Den statliga styrningen bör öka, liksom statens stöd. Skolsegregationen måste brytas och skolvalssystemet bör förenas med stärkt likvärdighet. Vi överväger också ett obligatoriskt skolval. Det skriver Anna Ekström, Skolkommissionens ordförande.

I dag kommer den statliga utredningen Skolkommissionen med sina första förslag till hur de fallande resultaten i den svenska skolan ska kunna vändas och eleverna lära sig mer. Kommissionen överväger bland annat att föreslå att det fria skolvalet ska bli obligatoriskt, alltså att alla elever måste välja vilken skola de vill gå i.

Måndag 16 maj lämnar Skolkommissionens ordförande Anna Ekström över delbetänkandet ”Samling för skolan - nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet" till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Stora statliga lösningar för skolan kan ge en illusion om att allt blir bättre. Men frågan är vilken roll kommunerna egentligen ska ha när det gäller skolan. Utvecklingen går mot ett allt större ansvar med ett allt mindre mandat. Det är en ohållbar situation, skriver Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting.

I veckan som kommer ska vi ta upp ämnet diskriminering på högskolan. Bland annat får vi träffa Fatemah som berättar om diskriminering som hon har upplevt.

Nästan var fjärde tidigare särskoleelev varken jobbar, är i daglig verksamhet eller studerar.

Särskolebetygen ger inte behörighet - men Nathalie fixar jobb ändå.

Det fria skolvalet har pekats ut som en av orsakerna bakom den krisande svenska skolan. Frågan kommer att vara en av de hetaste när Skolkommissionen presenterar sina förslag i morgon. Redan nu kräver Lärarnas Riksförbund begränsningar.

Skolan måste lära ungdomar vad lagen säger, skriver Mikael Fredblad, advokat, Försvarsadvokaterna Stockholm i Aftonbladet.

78 procent av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Det visar en ny undersökning från Högskolan i Halmstad.

Den svenska skolan belönar barnen till medel- och överklassens insiders. De väljer skola direkt på BB eller bor i det dyra område där en bra skola ligger, skriver Karin Pettersson.

Han var 15 år när han gick ut gymnasiet. Fyra år senare fick han sin examen i filosofi. Nu är Stefan Buijsman Sveriges yngsta doktor, efter att som 20-åring disputerat i ämnet matematisk filosofi.