Lärarna i Ystads förskolor och skolor är stressade, har för många kringuppgifter och tycker att de får för liten lön. Det visar den senaste medarbetarundersökningen.
I väntan på skolkommissionens första förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden kommer fler idéer om hur svensk skola ska kunna utvecklas och komma till rätta med bland annat dalande skolresultat.
Ska barn till utsatta EU-medborgare från till exempel Rumänien och Bulgarien ha rätt att gå i skola i Sverige? Det har varit en omdiskuterad fråga under lång tid men fortfarande finns inget tydligt besked till kommunerna.
Det är ovanligt att gymnasieelever får delta i rymdprojekt. Men några elever i trean på Rymdgymnasiet i Kiruna bygger just nu ett instrument som snart ska skickas iväg med en fransk studentraket.
Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen. I lagrådsremissen föreslås att inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska uppgifter som avser modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman. (pdf)
Den som läser det humanistiska programmet på gymnasiet kan gå vidare och studera till många olika yrken på högskolenivå. Tyvärr har humanioran trängts undan, skriver Håkan Plith, tidigare lärare, läromedelsförfattare och förlagschef.
Färre nationella prov, digitalisering av proven och ett helt nytt system för kunskapsbedömning. Det föreslås i utredningen om de nationella proven i grund- och gymnasieskolan, som presenterats för regeringen.
Om två myndigheter blir en får vi en bra balans mellan utveckling och kontroll – samtidigt som pengar kan omfördelas till eleverna. Det finns så mycket kraft och kvalitet i skolorna som inte ska fortsätta kvävas av den statliga kontroll- och regelstyrning som tyvärr vuxit sig så stark, skriver Henrik Hedqvist, utbildningschef Tierps kommun.