Välkommen till ett webbinarium om faktorer som påverkar trygghet i förskolan tisdagen den 22 mars klockan 15.00-16-00.

Skolsegregationen har ökat dramatiskt och likvärdigheten har försämrats. Dagens marknadsstyrda skolpolitik har stor del i detta. Så frågan är varför friskolebranschen och Svenskt Näringsliv vill ha en segregerad skola, skriver bland andra Sten Svensson, Nätverket likvärdig skola.

Att placering i skola efter ren närhetsprincip skulle innebära total segregation för ungdomar i segregerade förorter verkar inte bekymra Svensson, Suhonen och Wingborg. Men det är deras melodi. Vi välkomnar i stället en debatt med fokus på progression i inlärningen – oavsett skolform, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Svensk och internationell forskning visar att konkurrensen mellan skolor och förekomsten av friskolor både höjer betyg och Timss-resultat för alla elever i en kommun, skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.

Om Svenskt Näringsliv och Friskolebranschen ser värdet av skolor med ett blandat elevurval är det bara att starta debatten och komma med seriösa förslag. Än så länge är de svaret skyldiga, skriver bland andra Sten Svensson, Nätverket likvärdig skola och Daniel Suhonen, Katalys.

Härmed redovisas slutrapporteringen om utvecklingen av funktionshinderspolitiken åren 2011-2016 för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Rapporten redovisar även de samråd som myndigheterna har haft med funktionshindersorganisationerna i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom Skolverkets, Skolinspektionens och Specialpedagogiska skolmyndighetens verksamhetsområden. (pdf)

En del framsteg har gjorts men det finns fortfarande mycket skolorna kan göra för att elever med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i trygg miljö. Det är slutsatsen när Skolverket, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Skolinspektionen lämnar sin slutredovisning till regeringen om den funktionshinderspolitiska utvecklingen 2011-2016.

Rektorer på skolor med låga resultat ska kunna få ett lönelyft med hjälp av statliga pengar. Regeringen avsätter 34 miljoner kronor per år. Vetlanda är en av de kommuner som kommer kunna ge rektorer ett statligt finansierat lönepåslag.

Många halländska elever går ut skolan utan betyg i idrott. Störst andel hittar man i Hylte och Laholm.

Vi vill utreda högskoleprovets roll och systemet med meritpoäng. Och det är viktigt att åter göra det möjligt att nå behörighet genom arbetslivserfarenhet, det kommer att underlätta ett livslångt lärande, skriver Helene Hellmark Knutsson (S).

För tre år sedan berättade ämnesläraren Anna Bergqvist för Skolvärlden om sin stressiga lärarvardag och om ett ökande antal uppgifter utöver undervisningen. Nu följer vi upp det samtalet för att se vad som skett sedan dess. (webb-tv)

"Som lärare känner jag mig ofta otillräcklig" säger Eva-Lotta Sandström som för Skolvärldens räkning fört dagbok över en arbetsvecka.