Skolan kan spela en viktig roll för de barn som under asylprocessen insjuknat i så kallat uppgivenhetssyndrom och blivit apatiska. Men för de lärare som får i uppgift att undervisa dem kan mötet vara en utmaning både känslomässigt och pedagogiskt och i dag saknas stöd och information.
Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet att, inom ramen för utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM), stödja myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering under 2015-2018.
Att blockera åtkomst för visst innehåll från skolans datorer kan låta vettigt, men är egentligen en riskabel lösning som i värsta fall får motsatt effekt: barnen får inte chansen att under vuxen ledning förstå potentiella faror på nätet.
Förväntningarna på det svenska utbildningssystemet att vända negativa trender och samtidigt lotsa in en våg av migranter på en krävande arbetsmarknad är just nu enorma. Vår politik har ett svar på dessa utmaningar, skriver bland andra Stefan Jakobsson (SD).
Relativistisk kunskapssyn. I Skolverkets kommentarer till läroplanen för grundskolan framställs naturvetenskapen som en ideologi bland andra. En relativistisk kunskapssyn har fått fotfäste i skolvärlden och den lämnar skoleleverna skyddslösa. Skolan måste vara tydlig med vad vetenskapen säger, skriver fyra forskare och debattörer.
Att testa elevernas kunskaper med externa bedömare kan höja både skolresultaten och lärarnas status. Det skriver läraren och statsvetaren Birgit Carlsson i debatten om betygssystemet.
I stället för att erkänna problemen i Karl Johansskolan hänvisar skolans ledning till ”givna budgetramar” som på ren svenska stavas nedskärningar. Något som nu drabbar de mest utsatta eleverna, skriver förälder Stellan Petersson.
Vårterminen drar i gång med en ny lag på att nyanländas utbildning ska kartläggas. Stockholm, Göteborg och Malmö nyanställer för att möta kravet. Roy Melchert på Sveriges kommuner och landsting tror inte att alla kommuner kan kartlägga och placera eleverna inom två månader, som lagen kräver.