Att det finns få specialsydda verktyg för dem som vill arbeta för ett giftfriare fritidshem behöver inte hindra den kemikaliesmarte. Det finns massor av material, information och inspiration som lätt kan anpassas till fritidshemmets förutsättningar.
Ansvar, kommunikation, reflektion, samarbete och kreativitet är svåra ord att förstå när man är sex år. Men barnen på fritidshemmet på Västangårds skola i Umeå vet precis vad orden innebär, tack vare arbetet med leklådor.
Högskolekurser på arabiska skulle försvåra integrationen, menar Wasim al Jbawi som kom till Sverige på flykt från Syrien förra året. "Språket är det viktigaste att lära sig för att kunna starta ett liv i Sverige," säger han.
Nyligen har Digitaliseringskommissionen lämnat sin rapport. Den rör sig dock på ett övergripande plan. Det saknas tydliga förslag på hur flera avgörande digitala problem i samhället ska lösas, skriver Lars Ilshammar och Ellinor Bjennbacke, tankesmedjan Digital Utmaning.
Svensk skola behöver återupprätta lärarens auktoritet, vilket inte är detsamma som en återgång till en auktoritär skola. Höjda lärarlöner liksom tydligare karriärvägar är några åtgärder, men knappast några universallösningar om inte också antagningskraven till lärarutbildningen höjs.
Rum är till för att fyllas och för att kunna byta utseende och stämning. På Öxnehagaskolans fritidshem provar de sig fram för att hitta den rätta balansen.
Fritids på Folkparksskolan i Norrköping är på många sätt typiskt: integrerat med skolan och delade klassrum. Fritidspedagogerna måste möblera om när skoltiden är slut och fritidstiden börjar.
Egna rum må vara idealet men verkligheten för fritidshemmen ser ofta annorlunda ut. Dialog, ommöblering och ett ifrågasättande av de rutiner som sitter som gjutna i väggarna är vägen framåt, menar forskare.