Två gymnasielärare från Halmstad tar över rodret på Osbecksgymnasiet i Laholm. Radarparet Brekell/Bruzell delar lika på rektorskapet.

Prao är oerhört viktig för att elever på egen hand ska lyckas få ett sommarjobb eller komma på vad man är intresserad av. Om det samtidigt innebär att yrkesprogrammens status stärks tas ytterligare steg mot bättre matchning på arbetsmarknaden. Det behövs mer prao och fler yrkesutbildade. En motsatt trend måste stoppas, skriver Johanna Lundgren Gestlöf.

180 länder och 10-15 miljoner barn! Denna vecka är det internationella Computer science education week och i Arvika kommer mellan 45 och 50 klasser involveras i en timmes programmering.

En byggnad, ett hundratal barn – och inga avdelningar. Med ett sprudlande nytänkande har Mons Backe förskola dragit omvärldens blickar mot Kil i Värmland.

OECD går igenom universitetsexamen från inte mindre än 40 länder för att se hur världens mest utvecklade länder presterar.

Kommunen och förvaltningsrätten sade nej till att ordna skolskjuts för en handfull elever i en friskola i byn Hemmingsmark utanför Piteå. Då köpte skolan en egen minibuss, som nu rattas av frivilliga pensionärer, rapporterar Piteå-Tidningen.

En ny sorts undervisningsmiljöer och regionala kunskapscenter. Det föreslår Jan Sydhoff i en kommande utredning om språkstörning.  

Fotosyntes är svårt att förstå. Men också ord som påverka och jämföra. På Vallen lär sig elever med grav språkstörning strategier för att göra kunskapen till sin egen.  

Arbetsförmedlaren Kent Sköld har tilldelats det nyinstiftade Dyslexipriset från Dyslexiförbundet. Kent Sköld har bland annat initierat de så kallade orienteringsveckorna där arbetssökande med dyslexi får prova hjälpmedel som de har rätt till på framtida arbetsplatser.  

Antalet åtgärdsprogram har nästan halverats på ett år. Risk att elever inte får stöd, varnar experter. Mindre administration kring åtgärdsprogram, mer stöd direkt. Det var avsikten med den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2014. En elev som riskerar att inte nå kunskapskraven ska snabbt få extra anpassningar, och för dessa behövs inget…

Folkhögskolorna tar emot allt fler elever med funktionsnedsättningar. För elever som inte klarar grund- eller gymnasieskolan blir folkhögskolorna ett alternativ. År 2013 hade var tredje elev på folkhögskolornas allmmänna linjer en funktionsnedsättning, att jämföra med var femte elev år 1997, visar rapporten Olika tillsammans från Linköpings universitet.  

Nossebro skola har fått kritik av Skolinspektionen för rutinerna kring särskilt stöd och extra anpassningar.