Regeringen vill ge kommuner rätt att säga nej till etablering av nya friskolor. Men ett sådant förslag har inte längre stöd i riksdagen. Sverigedemokraterna byter ståndpunkt - och säger nej till ett renodlat kommunalt veto.
Näringslivets forskningsberedning har "identifierat några problem kring skolans ledarskap" och levererar förslag till åtgärder. Då artikeln är skriven av chefer, utifrån intervjuer med chefer får också chefer en framträdande roll i både problemformulering och problemlösning. Men detta rimmar dessvärre illa med vad forskningen har att säga på området, skriver två organisationsforskare.
Skolan är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser där elever är den största verksamma gruppen. Det är på tiden att elever involveras i skolans arbetsmiljöarbete för en välmående arbetsplats. I dag exkluderas de av Arbetsmiljöverket, skriver Matilda Hellström, förbundsordförande Sveriges elevråd - SVEA.
Nära hälften av fackförbundet Juseks unga akademiker arbetar gratis för att få in en fot på arbetsmarknaden. Drygt en av tio även efter avslutade högskolestudier, visar en ny rapport. "Det här är helt orimligt", anser Juseks ordförande Sofia Larsen.
340.000 unga utan gymnasieutbildning. Chansen till jobb för de med kort utbildning är i dag sämre än någonsin. Regeringen har därför i höstens budgetförslag avsatt 537 miljoner kronor årligen för att en rätt till komvux ska kunna införas från och med 2017, skriver Aida Hadzialic (S).
Friskolornas riksförbunds vd, Ulla Hamilton, vill undvika en diskussion kring de vinstdrivande skolkoncernernas behov av segregerad skola, skriver Jan-Åke Fält, gymnasielärare, biträdande kommunombud Värmdö kommun och aktiv i Nätverket för en likvärdig skola, i en replik.
Mer muntligt aktiva och engagerade elever och ett större elevansvar för de mål som sätts upp. Det är resultatet av elevledda utvecklingssamtal som införts på många skolor.
46 000 skolbarn har sökt asyl i Sverige i år, vilket motsvarar omkring 2 400 klasser eller 230 skolor. I kombination med lärarbristen innebär det en stor utmaning för många kommuner.
För första gången ligger nu snittet för en skollunch i Sverige över 10 kronor. Det visar en ny undersökning från LRF Mjölk. Men gapet är stort mellan de kommuner som satsar mest och de som satsar minst.
Skillnaderna är fortsatt mycket stora när det gäller hur mycket pengar landets kommuner lägger på skolmaten. Anslaget per elev varierar mellan 7 och 14 kronor, visar en undersökning från Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
11 länder från samtliga världsdelar håller klimatmöte i dag – i Uppsala. Bakom står elever från Fyrisskolan som har förberett sig i en hel månad, i nästan alla ämnen.