Sverige har i dag ingen allmän lärarbrist. Men det ökande intresset för lärarutbildningen, fler karriärvägar och god löneutveckling måste fortsätta för att ännu fler ska vilja bli lärare.
Flera studier har visat på en koppling mellan lärande och hälsa. Denna koppling bekräftas i en ny studie från Högskolan Väst och Linnéuniversitetet som visar att lärares hälsa påverkas av hur mycket de själva lär sig på arbetsplatsen.
Initiativet ”På väg!” kom till Västervångskolan i Landskrona där eleverna som går i åttonde klass under en hel dag fick ta del av olika aktiviteter. Företagsamhet, jobb och ekonomi var begrepp som eleverna fick bekanta sig med.
Bättre matchning och mer fokus på yrkesutbildningar. Det var inte bara budskapet från flera av talarna under Företagsklimatsdagarna, det var även flera av åhörarnas åsikter. Vi pratade med några av dem.
Vinstdrivande friskolor har mindre klasser än kommunala skolor. De lägger mindre pengar på byråkrati och en större del av sin budget på undervisning. Men genom att trixa med statistiken får ”det fackliga idéinstitutet” Katalys fram en bild som passar dess politiska syften, skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.
Heliås Friskola har de senaste åren förstärkt inriktningen mot teknik. Det har resulterat i att skolan vunnit priser i tekniktävlingar och att fler väljer att läsa teknik på gymnasiet. Den utvecklingen välkomnas av Teknikföretagen.
Vad händer med ungdomarna som går ut gymnasiesärskolan? Högskolan i Halmstad har kartlagt drygt tolv tusen före detta särskoleelever och slår hål på myten om att de flesta hamnar i daglig verksamhet.
Barn som har svårt att förstå vad de läser har ofta problem också med hörförståelsen. Det visar logopeden Maria Levlin i en avhandling vid Umeå universitet.
Vad gör man om man ser att undervisningen inte fungerar för en elev? Hur går det till när en elev får särskilt stöd? Och vad betyder inkludering? Ett par experter reda ut begreppen.