Det går sämre för flickor i skolan, visar en ny rapport från Skolverket. "Man kanske borde plugga men så fastnar man i sängen med Tiktok", säger Rosa, 15 år.

Det är praktiskt omöjligt att trettio elever ska utveckla säkerhet och samspel i helklass, skriver musikläraren Karin Hassle.

När elever väljer att inte lyssna på lärare för att eleven inte gillar vederbörande, så beror det inte på att läraren inte har lyckats skapa en god relation till eleven. Det beror på att vi inte har undervisat om, och tränat eleverna i klassrumsdisciplin, skriver Linnea Lindquist, i sin replik.

Filip Ekström är nyutbildad lärare – men fortsätter sitt jobb som fritidsledare på en skola i Biskopsgården, Göteborg. Dyslexin placerade honom i specialklass när han gick i mellanstadiet. "Det är jättebra när man kan möta eleverna där de är", säger han.

Tunga, tjocka och alldeles för svåra för dagens läsovana elever. I Ämneslärarens undersökning dömer många lärare ut myndigheternas litteraturval som verklighetsfrånvänt. "Det är helt orealistiskt att våra lässvaga elever ska klara de här böckerna", säger högstadieläraren Bjarne Engström.

Kanske är jag elak och gammalmodig som ”tvingar” mina elever att läsa svenska klassiker? Men för mig finns ett uppenbart värde i detta tvång, skriver svenskläraren Maja Laulund.

Här vittnar 15 lärare om varför deras litteraturval inte har påverkats av myndigheternas läslistor. Citaten är hämtade från Ämneslärarens enkät som besvarats av 864 lärare.

Svenskläraren Fredrik Sandström har läst alla böcker på högstadiets läslista och ger sin bedömning av hur väl de fungerar i undervisningen.

Litteraturlistor som inte är obligatoriska riskerar bli ett spel för galleriet och bara läggas på hög. Det menar kanonutredaren Lars Trägårdh som anser att en ny kulturkanon måste få en given plats i skolan. "Frågan är vad som är viktigast; alla barns rätt till ett gemensamt kulturellt kapital eller lärarnas frihet att göra som de…

Högre status men sämre förutsättningar, nya perspektiv och slutet på tramspedagogik. Så svarar tre lärare på frågan ”Vad är bättre och sämre med skolan nu jämfört med tidigare?”

Flickornas skolresultat sjunker och för första gången är pojkarna bättre i matematik. Det visar en rapport från Skolverket. Möjliga orsaker: otrygghet, stress, pandemin och sociala medier.

Två av tre lärare ratar de statliga litteraturlistorna som skulle få fart på läsningen i skolan. Det visar Ämneslärarens undersökning där myndigheternas boktips beskrivs som föråldrade, intetsägande, godtyckliga och ett hån mot lärarkåren.